Recension - Bio

Regissören Sam Mendes följer upp sin fullträff ”Skyfall” med inte lika klockrena ”Spectre”. Det finns saker som funkar fint i filmen, men det finns också element som känns lite off.

På pluskontot har vi Daniel Craig som är väldigt självsäker som agent 007 vid det här laget. Jag gillar när Bond rasar rakt ner i en soffa i det storskaliga Mexiko-introt. Tågfajten med bjässen Hinx (Dave Bautista från ”Guardians of the Galaxy”) får också tummen upp. 

Det är bra att nya M, Q och Moneypenny fortsätter ta plats i handlingen. Miljöerna i filmen är varierade och genomtänkta. Det var länge sedan man bjöds på maffiga Bond-snöscener som dessa, även om det förvånande nog är utan skidåkning.

Ärkeskurken Oberhauser (Christoph Waltz) är konstig och kocko i samma skruvade anda som Silva var i ”Skyfall”. Ledaren för organisationen Spectre visar även upp några klassiska drag från filmseriens historia, vilket tacksamt tas emot. Vi får ytterligare några pusselbitar om 007:s bakgrund och ”Spectre” gör ett mestadels bra jobb i att länka samman de senaste fyra filmerna och knyta ihop Craig-säcken.

"Spectre" är sevärd och glänser till i vissa scener, men problemen går inte att blunda för.

Det som framgår smärtsamt tydligt när man blickar bakåt (med mr Whites övergivna videoövervakningsband) är att vi tyvärr inte får någon Bond-brud av Vesper Lynds kaliber. Saknar verkligen Eva Green från ”Casino Royale”. Léa Seydoux som Madeleine Swann är inte usel på något sätt, men utgör knappast en helgjuten duo tillsammans med Daniel Craig.

Den nya Bond-låten är ganska svag, i synnerhet i jämförelse med Adeles bombastiska ”Skyfall”. Kommer varken ihåg låttiteln eller artistens namn.

Filmen har stundtals ett långsamt och försiktigt tempo som man inte blir riktigt klok på. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som haltar. Jag vet att jag saknar Judi Dench och hennes tyngd som M, även om hon gör en hastig cameo. Nytillskottet Andrew Scott kunde ha fått mer svängrum som rollfiguren C. Scott är ju fullkomligt briljant som listige knäppskallen Moriarty i BBC:s ”Sherlock”. En sådan skådis borde inte slarvas bort så här.

Sedan tycker jag att motståndaren Oberhauser kunde ha tappat humöret i åtminstone en av de sista scenerna. Det blir nästan för subtilt allting. Och slutet på hela filmen känns högst tveksamt. Jag är faktiskt lite besviken på ”Spectre”. Är Craig-eran över eller går det att återhämta sig från det här?

---

Rangordning av Craigs Bond-filmer enligt Karlsson:

1) "Skyfall" (5 av 5)
2) "Casino Royale" (4 av 5)
3) "Spectre" (3 av 5)
4) "Quantum of Solace" (2 av 5)

Johan Karlsson