Reza Parsa och Tina
MISSADE DU den mycket omtalade kortfilmen av Reza Parsa, som förövrigt mottog Ingmar Bergman-priset under Guldbaggegalan tidigare. En 14 minuter lång kortfilm, en enda tagning, en enda huvudperson, en videokamera och ett äpple. Mer behövs inte för att skapa 14 minuter som säger mer än en Beck-film någonsin kommer att kunna göra. Det är intensivt, våldsamt, starkt, rörande, upprörande, känslostormande…allt på en och samma gång. Efter debatten som tog vid i SVT hände det som verkligen inte var tanken med filmen. Reza Parsas största önskan med filmen var att alla människor som har någonting att säga om terrorism för en kort sekund, skulle tänka över sin ståndpunkt. I TV-studion gjorde man aldrig det. Istället munhöggs man med sina övertygelser om vilka som är onda och goda. Man drog in aktuella händeleser, USA, Afganistan, Israel, Palestina och debatterade om de rådande situationerna där, istället för att egentligen reflektera över de viktiga frågor som filmen belyste. Beklagligt nog måste Reza Parsa upptäcka att i den studion var det inte många som uppfyllde hans förväntningar. Kanske för att han under 14 minuter snuddade vid frågor som man inte vågar ta tid att fundera över. Kanske för att vi inte kan tänka från ett annat perspektiv utan alltid styrs av våra värderingar. Kanske för att om vi skulle ifrågasätta om självmordsbombare och terrorister faktiskt kan, ur deras perspektiv, ha en förklaring till varför de handlar som de gör, skulle vi bli betraktade som talibaner… Kanske för att statlig terrorism är ett begrepp man inte kan acceptera för det skulle betyda att väldigt fler länder än de som är aktuella idag, skulle vara terrorister. Allra minst USA, som skulle få krypa till korset flera gånger om. För att inte tala om Sharon och Israel…
Nä, nog pratat om allvarliga saker, detta är ju trots allt en filmsida!
Tina Om alla män i Sverige skulle få chansen att välja en blivande fru, skulle stora delar utan tvekan vilja gifta sig med Tina. Ingen lagar mat som hon. Ingen skalar en lök som hon. Ingen kan le mot kameran som hon. Tina är just nu svensk TV:s främsta person!
”Baren” tappar tittare. Jag väntar och hoppas att alla liknande program ska göra det samma…
Russel Crowe är visst en riktig skitstövel privat, har jag hört. Som om det var en överraskning? Filmens svar på Liam Gallagher månne? Kändisskapet kommer stiga honom åt huvudet ganska snart.
Afro-dite är arga på Kent Finell som kallade dem ”pepparkakor”. Det bevisar att de inte riktigt är vana med kändisskapet. Undrar om de kommer att reagera när TV-programmet ”Bitch” gör ett reportage om gruppen och deras kläder…
”Big Brother” = porr-TV. Alla har sex med alla. Precis som på universitetet…
Hurra!
1) Reza Parsas kortfilm ”Möte med ondskan”. När helvetet fryser till is kommer filmen att visas i USA…
2) Programmet ”Hipp Hipp” som sändes i alltför få avsnitt i våras (eller när det nu var), tävlar om en Guldros i Montreux. Det roligaste som svenskar gjort på väldigt länge. Jag håller tummarna!
3) ”Spin City” (de gamla avsnitten) och ”Frasier” är fortfarande de bästa av alla amerikanska sitcoms som visas just nu.
Kommentarer