Billy Wilder 1906-2002

Joe : You used to be big.
Norma : I am big.
It´s the pictures that got small.
- Sunset Boulevard


Det sägs att kändisar går ur tiden tättinpåvarandra, tre och tre. Ibland stämmer det. Förra veckan gick Dudley Moore, Milton Bearle och Billy Wilder bort. Dudley kan ni läsa om här. Milton var en riktigt stor, tidig tv-stjärna i USA. Kallades till och med Mr. Television. Men jag tänkte skriva några ord om Billy Wilder. En av de legendariska regissörerna.

Han är inte lika känd som han borde vara. Får inte lika många artiklar i tidningar som till exempel Kubrick. Ändå skrev han manuset till Greta Garbos sista stora film, Ninotcheka. Nominerades till 21 Oscars. Lyfte upp Marilyn Monroe från det korkade blondin facket till en begåvad komedien och även hennes kjol i klassiska scenen från ”The Seven Year Itch”. Vann sex såna där guldgubbar och var först att vinna tre för samma film genom ”Sunset Boulevard”.

Likt många andra begåvningar stack han över till USA när Hitler började bli för allt för stor 1933. Med en journalistkarriär i bakgrunden började han skriva manus och satte sig sedan i regissörsstolen med ”the Major and the Minor” 1942. Och fortsatte sedan att växla och verka ovanligt bekvämt inom en hel knippe genrer. Romantisk komedi, satir, spänning och män i kvinnokläder. Inga problem. Billy kom ur vadsomhelst. Ofta med en famn full av utmärkelser.

Han gillade de stora, Amerikanska drömmarna men var alldeles för smart för att svälja dem och spotta ut dem hela. Det fanns alltid ironi och bitande sarkasmer strödda över filmerna. Humor överallt. Och one-liners, snärtigheter och slutrepliker ingen verkar skriva längre.

DE STORA FILMERNA :
- Double Indemnity – den allra bästa film-noiren? Hårdkokt, spännande och sanslös dialog.
- Förspillda dagar – den engelska titeln ”Lost Weekend” lånade Lloyd Cole till sin bästa låt. Billy gjorde storverk om en alkoholist och hans söndriga liv.
- Flickan ovanpå – Luft som blåser från ett trottoargaller. Marilyn som försöker hålla ner sin stora kjol. Omedelbart klassiskt.
- Sunset Boulevard – Ständigt väldigt högt uppe bland alla de där listorna om historiens bästa filmer.
- I hetaste laget – Tony Curtis och Jack Lemmon hoppar i kvinnokläder, långt innan Mrs. Doubtfire ens var en halvtaskig idé, och blir kära i Marilyn Monroe. En del säger att vi här hittar den bästa slutrepliken någonsin.

Henrik Edberg

Kommentarer