"Gangs of New York" -en bakgrund

Irland är unikt på sitt sätt. Inget land kan knappast skryta med den utveckling som skett de närmaste fem åren; en utveckling som förmodligen har skett för snabbt för irländarnas eget bästa. Men i ett samtal med Mr Drury om irländarna och ”den nya tiden” blir han helt överlyrisk och den snart 60-åriga lilla herren tindrar med ögonen:
-Den fem sista åren har varit helt fantastiska. Irland har gått från att vara ett immigrationsland till ett bli ett land dit emmigranter kommer. Människor flyttar till Irland, inte från Irland.

Irland blomstrar för fullt och credit för detta blomstrande ger man dels EU och dels USA. Att EU pumpat in pengar i Irland är ingenting nytt och när unionens framtid sattes på spel i höstas vädjade ja-sägarna till de irländska hjärtanen: ”Ge samma chans åt andra länder som vi fick när vi hade det svårt”. Det blev ett ja vilket reuslterade i att tio nya länder får samma chans att resa sig ekonomiskt. USA har under lång tid pumpat in pengar i Irland, mest genoma att placera amerikanska företag i Irland, något som bidragit till tillväxten. Men trots det snabba lyftet, ligger en djup deprision som kommer av 800 år av brittiskt styre och ett 1800-tal som bestod av svält och utvandring. Och det är där ”Gangs of New York” tar sin början.

Den vanlige mannen var under 1800-talets första del totalt beroende av potatisen. Denna gröda som innehåller de flesta näringsämnen kroppen behöver, fanns dagligen på matbordet. Potatisen innebar att man kunde hålla sig relativt mätt och då de flesta familjer bestod av många munnar att mätta, var potatisen livsviktig. När potatispesten slog ut potatisen i slutet på 1830-talet innebar det förödande konsekvenser. Den livsviktiga födan blev oätlig och familjer tvingades att ta ställning. Det var nu många packade sina väskor för att fly landet. Antingen lämna Irland eller stanna och kämpa mot svält och död.

Mellan 1841 och 1851 reducerades landets invånare från åtta miljoner till sex miljoner. Av de två miljoner irländare som utvandrade for majoritetetn till Amerika för att börja ett nytt liv. Detta skedde samtidigt som Sverige förlorade nästan en miljon invånare av samma anledning (varav nästan hälften kom tillbaka). ”Den nya världen” visade sig dock vara tuffar och hårdare än man trott och många vände om, eller lyckades inte ta sig in. Strax utanför New York låg Ellis Island, det första stoppen innan Amerikansk mark där alla genomgick en grundlig hälsokontroll. Veckor till sjöss gjorde sin utsortering och de som inte hade hälsan i behåll när man kom till Ellis Island blev tillbakaskickade till Irland, vilket innebar ytterligare veckor till sjöss och förmodligen även döden.

Väl framme i Amerika väntade ett land som var i kaos efter inbördeskriget. New York var i det närmsta ett anarkistiskt samhälle där ingenting fungerade. I mitten av 1800-talet räknar man med att 4 miljoner immigranet levde i New York varav den största delen var av irländsk härkomst. Snart växte sig den irländska befolkningen allt starkare och man gav alla irländare rätt att komma in i landet. De blev snabbt framstående inom alla delar av samhället och har bidragit till Amerikas tillväxt i många avseenden. Idag räknar man med att 40 miljoner världen runt, främst i USA, är av irlänska härkomst. Irländarna själva, de som är kvar, är kanske inte lika stolta över sin historia, medan de utländska irländarna är desto mer stolta över att kunna kalla sig just för irländare. Scorceses film ”Gangs of New York” kommer hur som helst att ingjuta mer stolthet och bevara en del av Amerkas historia som har varit vital för landets position idag. Det är en berättelse om den irländska befolkningen i USA gjord av en regissör med rötter från en helt annan del av Europa.

”Gangs of New York” har svensk biopremiär den 17 januari över hela landet.