A vindication of high school films

Söndagen den 27:e oktober 2002 slog jag upp ungdomssektionen av Göteborgs-Posten, även kallad Attityd, för att läsa om ämnet för dagen – high school-filmer. Den stora rubriken löd: ”Filmerna vi älskar att hata”. Redaktionen på Attityd, som mestadels består av gymnasie-ungdomar, hade listat åtta filmer från genren med en kort presentation samt en anledning till varför man borde se just dessa filmer.

Frånsett titeln reagerade jag inte särskilt starkt när jag läste om de åtta filmerna, av vilka jag hade sett alla, men sedan upptäckte jag en mindre kolumn till höger. Det var en telefonintervju gjord med den svenske filmkritikern Fredrik Sahlin, från programmet Filmkrönikan som visas i SVT, om just high-school film.

Fredrik Sahlin förklarade något för mig som jag inte visste - att dessa filmer sågas av kritiker för att de är mallfilmer, att de inte har några större ambitioner än att dra in pengar och att genren håller på att dö ut. Sedan avslutar han med att säga att ”så länge Britney Spears kan sälja skivor kommer det nog komma fler high school-filmer”.

Vid det här laget hade Fredrik Sahlins mycket goda anseende hos mig fallit ned i den grav han märkt åt genren high school-filmer. De flesta filmerna i filmhistorien är mallfilmer, som till exempel filmkritikernas högt värderade westernfilmer eller kultgenren film noir. Alla filmer som görs i Hollywood har ambitioner att tjäna pengar men att alla high school-filmer skulle vara gjorda av endast denna anledning är både naivt och skrattretande. Påståendet att genren håller på att dö ut motsägs av denna explosion av high school-filmer vi sett de senaste åren.

Till sist finner vi det största beviset på att filmkritiken är orättvis och enkelspårig. Fredrik Sahlin försöker förklara varför high school-filmer fortfarande görs genom att jämföra med Britney Spears vilket tydligt åskådliggör Fredrik Sahlins förutfattade mening att de som gillar high school-filmer och Britney Spears musik är slavar under marknaden.

Det som Fredrik Sahlin verkar ha missat är att musikkritiker, i motsats till filmkritiker, inte nödvändigtvis avfärdar en genre bara för att genren i fråga är kommersiell. Britney Spears senaste skiva Britney fick för övrigt fyra ”fyrar” i samma tidning. När var det senast en high school-film fick så höga betyg?

När jag slår upp Göteborgs-Posten idag, Torsdagen den 27:e februari, känner jag att jag har rätt. ”Yngre Tittare För Nya Filmkrönikan. Nya Filmkrönikan med Orvar Säfström är inne på sin femte vecka och det ser ut som om fler och yngre tittare lockats till programmet”.

Konst-elitisternas tid är över. Länge leve masskonsten! Eller som Ethan Embry i rollen som Mark säger i ungdomsfilmen Empire Records: ”Damn the Man! Save the Empire!