Artikelserie om Matrix

När The Matrix kom 1999 var det egentligen ingen som förstod. I alla fall inte efter första titten. Efter andra började man sakta men säkert ana den komplexitet som ligger bakom filmen. Men bara ana. Dessa aningar har skapat en av vår tids kanske mest ihärdiga diskussion om vad The Matrix egentligen handlar om och det finns oändliga liknelser och teorier om symbolik och kopplingar. Tillsammans med en ny sorts action och filmteknik blev The Matrix till en kultrulle omgående och ett mästerverk inom genren. Idag diskuteras den över hela världen, av så väl lekmän som professorer inom filmvetenskap. The Matrix är ett lysande material för den som vill lära sig att läsa film och att inte bara nöja sig med ytan, för under den finns ett djup, tillsynes bottenklöst.

Det finns ett förhållningssätt som fått stor genomslagskraft i diskussionerna och det är det religiösa perspektivet. Skaparna nekar inte till att man använt bibeln som referens och att man medveten gjort Neo till en kristus. Det finns kristna samfund som totalt tar avstånd från filmen och kallar den för hädelse, medan andra tar vara på den och använder den som stuidematerial. Men det finns även en politisk tolkning, som inte behöver skilja sig från den religiösa aspekten mycket, utan snarare bygger de båda synsätten på varandra. I en 5p uppsats i filmvetenskap försöker jag belysa det religiösa samt den politiska förhållningssättet. Och när jag säger politiska förhållningssättet menar jag det som helt klart är uppenbart, fast ändå inte diskuteras allt för ofta, mänligen att The Matrix är en film med ett anarkistiskt budskap.

I tre artklar på Tellusfilm ska jag redogöra för just detta. Jag kommer att beröra både den religiösa och den politiska aspekten. Dessa artiklar bygger på min uppsats och du får ta det för vad det är; utdrag ur en större text och det handlar trots allt \""bara\"" om en uppsats om 5 poäng.

Den första artikeln spekulerar lite i vad som är verkligt och vad som är overkligt. Hur vet vi att vi att den värld vi lever i inte är en drömmvärld? Detta är ytterst viktigt att belysa för de kommande två artiklarna som handlar om de olika förhållningssätten (observera att dessa är inte de enda, det finns otaliga fler förhållningssätt).

Mycket nöje och hör gärna av dig om du vill kommentera eller tycka till!

Jesper Isaksson
Tellusfilm.com

Artikel 1

VAD ÄR VERKLIGHET? - en jämförelse mellan Matrix och eXistenZ

Matrix mycket komplicerade berättelse är en av anledningarna till alla de tolkningar som finns, men de flesta börjar förstå filmens grundläggande idé, om inte efter första titten, efter den andra. Det framgår relativt tidigt i filmen att det rör sig om parallella världar, den ena verklig, medan den andra overklig. I båda perspektiven, det religiösa och det politiska (teorin om det anarkistiska inslaget), är dessa parallella världar av stor vikt. Jag kommer gå in mer på det längre fram.

Matrix är långt ifrån unik när det kommer till att arbeta med två olika verkligheter skapat av datorer. Människan har dock i nästan 100 år försökt att återskapa en värld som inte finns och göra den så verklig som möjligt. Redan 1903 gjorde man försök med att använda röd-grön anaglyfisk teknik för att skapa 3D-känsla och lura hjärnan och framkalla en illusion att tro att man befann sig i en annan värld . En av de första datagenererade virtuella världarna visades upp i Tron, från 1982, och filmen måste ses som det som satte igång datorns användande på film och drömmen om att skapa en virtuell verklighet (”Virtual Reality”). Rogert Ebert, en av världens mest berömda filmkritiker, gav Tron när den kom ut, 4 av 4 i betyg med orden:

”The interior of a computer is a fine and private place, but none, I fear, do there embrace, except in TRON, a dazzling movie from Walt Disney in which computers have been used to make themselves romantic and glamorous. Here’s a technological sound-and-light show that is sensational and brainy, stylish, and fun.”

Samme Ebert skriver om Matrix, 1999:

\""The Matrix is a visually dazzling cyberadventure, full of kinetic excitement, but it retreats to formula just when it\'s getting interesting. It\'s kind of a letdown when a movie begins by redefining the nature of reality, and ends with a shoot-out. We want a leap of the imagination, not one of those obligatory climaxes with automatic weapons fire.”

Nog har filmtekniken gått framåt då en stor filmkritiker är lyrisk över födelsen av det som Matrix senare skulle utveckla till nästintill perfektion. Vad Ebert också gör är att regelbundet nämna filmerna Dark City (1998) och Strange Days (1995), två filmer som båda kom före Matrix och som båda handlar om virtuella verkligheter.

”Virtual reality” i Matrix och i eXistenZ

Tanken om ”virtual reality” är att uppleva en miljö utan att vara där. Gör man en sökning på ”virtual reality” på Internet, kommer det bland annat upp träffar på sidor där man kan besöka platser utan att vara där. Genom att klicka på bilder kan man titta sig runt omkring, gå framåt och bakåt, titta åt höger och vänster, och bilden följer dina kommandon. Jag hittade till exempel en sida där man kan göra virtuella vandringar i koncentrationsläger från andra världskriget i Polen.

I Matrix visar sig hela den värld som huuvdkaraktären Neo upplever till en början, var overklig. Morpheus säger till Neo:

”The Matrix is the world that has pulled over your eyes to blind you from the truth”

Det visar sig alltså att hela den värld Neo lever i är overklig. Det är ett dataprogram som hindrar människorna från att veta sanningen. Och sanningen enligt Morpheus är den att alla människor är slavar under maskiner och datorer. Här måste jag dock fråga mig själv hur det hela går ihop och jag undrar om människorna i Matrix lever i dubbla världar. Svaret på detta väntas irriterande nog att komma i uppföljaren.

I Matrix används det overkliga för att dölja det verklig. Frågan är vilket man hels skulle vilja föredra. Cypher tröttnar så smått på att leva i verkligheten och blir till slut så desperat att han säljer sina kamrater mot att få leva i den virtuella verkligheten där han trivs bäst. Uppdraget som Neo har, även om det inte kommer att visa sig förrän i de kommande två uppföljarna, är att visa människorna att de är lurade, att de lever i en overklighet. Vill man det, är den stora frågan.

I David Cronenbergs film eXistenZ som nyligen visades på teve, handlar det också om virtuella världar, liknande den som finns i Matrix. Det enda som skiljer är att man frivillig går in i den virtuella världen genom en spelkonsol. Den virtuella världen är alltså ett spel, ett dataprogram, vilket är extra tydligt i eXistenZ. Gemensamt har båda filmerna att man ”pluggar in”, kopplar upp sig mot de virtuella världarna och på samma sätt, ”kopplar ner” när man vill återgå till verkligheten. Spelarna är alltså medvetna om att de befinner sig i en virtuell verklighet och agerar utifrån det. Som publik vet vi det först mot filmens slut, då vi förstår att nästan hela filmen utspelat sig i ett spel.

När man dör i spelet i eXistenZ, återförs man till verkligheten, men när man dör i Matrix, dör man även i verkligheten. Då man ”pluggar in” på samma sätt i de båda filmerna, menar man i Matrix att en kropp inte kan leva utan sin hjärna. I Matrix är den virtuella verkligheten mer verklig än den i eXistenZ. Kanske befinner sig de båda verkligheterna på olika sinnesnivåer.

Platon och Matrix

Den antika filosofen Platon har en teori och som mycket väl kan ha legat till grund, inte bara för Matrix, utan för många andra filmer med samma tema. Hans allegori om grottan känns igen i Matrix, även om den inte är utsagd att vara just en grund till idén (den diskuteras dock i artiklar på filmens officiella hemsida). I Platons idé är människorna fjättrade i en grotta med deras ryggar vända mot ingången. Framför dem på grottväggen ser de skuggor som de tror är verkligheten. För att bli fria måste de frigöra sig från sina kedjor och gå ut ur grottan. Så småningom ser det verkligheten som den egentligen är. Matrix, dataprogrammet som förblindar människornas ögon, fungerar på samma sätt. Den döljer verkligheten för människorna och när man tagit sig ur dataprogrammet kan man se verkligheten.

Dröm eller verklighet

Morpheus:
”Have you ever had a dream, Neo, that you were so sure was real? What if you were unable to wake from that dream? […] How would you know the difference between the dreamworld and the real word?”


Var går gränsen mellan dröm och verklighet? Hur vet vi vad som är vad? Kapitlet ovan om virtual reality är aktuell i Matrix just för att vi vet till en börja, vi som tittar, att det handlar om en datoriserad värld. För oss är det mer ”virtual reality” än vad det är för människorna som lever i den världen. Morpheus frågor till Neo är ställda utifrån deras perspektiv och situation. Och visst kan vi själva fråga oss samma sak? Hur vet vi att vi det vi lever är verkligt och att vi inte befinner oss i en virtuell verklighet eller en dröm? Var är det för skillnad? När vi drömmer, kan vi nypa oss själva i armen och helt enkelt vakna upp? Eller är det så att när vi väl drömmer, vet vi inte om att vi drömmer utan att vi upplever det som verkligt?

Den franske filosofen René Descartes skriver:

\""I must always consider that I am a man and that consequently I am in the habit of sleeping and representing in my dreams the same things, or very similar things, which I experience when awake. How often have I thought during the night of being in that place, that I was dressed, that I was close to the fire, whereas I was lying naked in my bed. It now seems obvious that it is not with sleeping eyes that I am looking at this paper, that this head I am shaking is not drowsy; that it is deliberately and purposefully that I stretch this hand and that I feel it: what happened in sleep is not at all as clear as distinct as all this. But in thinking of it carefully, I recall being often deceived during sleep by similar illusions, and, in pausing at that thought, I see very clearly that there are no certain indications by which it is possible to distinguish clearly the wakeful from the sleeping state, that I am completely astonished by it: and my astonishment is such as to almost persuade me that I am asleep.\""

Descartes är även omnämnd I flera artiklar som skrivits efter att Matrix haft premiär i syftet att försöka förklara den drömvärld som människorna i filmen lever i. Det två parallella världarna i filmen är ett av de viktigaste inslagen och som bidrar till filmens komplexitet. I eXistenZ är inte samma problem lika gällande. Även om spelvärlden i eXistenZ är virtuell, är varje spelare av spelet medveten om att det inte är verklighet utan någonting som endast finns inuti varje spelares huvud.

På ett metafysiskt plan

Förmodligen känner vi alla igen bilden av en hjärna som flyter omkring i en glasbehållare och lever sitt egna liv. Den tänker, lever och fungerar. Teoretiskt sett kunde det kanske fungera. Neo tror sig leva i en stor stad, han går till jobbet varje dag och han ser ut på ett visst sätt och året är 1999. Men i själva verket är han instängd i en behållare och producerar energi åt robotar och maskiner och året är snarare år 2200. Människans alla sinnen styrs från hjärnan. Hela vår kropp styrs från hjärnan. När hjärnan slutar att fungera, slutar även kroppen att fungera, till en viss del. Hjärtat som pumpar det livsnödvändiga blodet runt i våra kroppar, fungerar ett tag, men inte hur länge som helst utan hjärnan. Med dagens teknik kan vi fästa elektroder på huvudet och läsa av hjärnans aktivitet genom de elektriska vågor som hjärnan skickar ut. Vi kan se när en människa t.ex. när hon drömmer mardrömmar eller vanliga drömmar. I Matrix fungerar det åt andra hållet. Maskiner sänder signaler till hjärnan och manipulerar den att skapa andra bilder och upplevelser. Hjärnan befinner sig någon annan stans än i den kropp som den sitter i.

Den andra artikeln kan du läsa på Tellusfilm under nästa vecka. Då kommer det handla om \""Den gudmlige rebellen\"" -Matrix ur ett religiöst perspektiv.

Jesper Isaksson