Det goda viruset - den avslutande artikeln i serien om Matrix

I tidigare artiklar har jag diskuterat några förhållningssätt till filmen "Matrix". I den sista delen av artikeln, efterlängtad dito, handlar det om hjältarna som faktiskt är det onda och inte vice versa. Fast vi tänker bara inte på det. Vill igen uppmärksamma dig på att denna artikel bygger på en uppsats i filmvetenskap och är endast utdrag ur en större helhet.

3. DET GODA VIRUSET

“ I know you're out there. I can feel you now. I know that you're afraid. You're afraid of us. You're afraid of change. I don't know the future. I didn't come here to tell you how this is going to end. I came here to tell you how it's going to begin. I'm going to hang up this phone and then I'm going to show these people what you don't want them to see. I'm going to show them a world without you, a world without rules and controls, without borders or boundaries, a world where anything is possible. Where we go from there is a choice I leave to you.”


Det finns alltså oändliga tolkningsperspektiv på Matrix och frågar du publiken vad den handlar om kommer du förmodligen få många olika svar. Kampen mellan gott och ont, en allegori om Jesus, kärlek, kampen och frihet, för att nämna några. Min teori är dock att filmen kan ses ur ett anarkistiskt perspektiv och tänkande.

” Ordet anarkism har sitt ursprung i grekiskans anarchos (=utan herre). Anarkister, som anhängare till anarkismen kallas, är ingen enhetlig grupp med enhetliga åsikter, eftersom anarkister inte vill bli fast i någon dogm. Anarkismen har många olika grenar, med lite olika mål och metoder. Den gemensamma nämnaren är misstron mot allt form av tvång. Detta innebär att alla anarkister är emot stat och myndigheter, samt mycket motvilliga till hierarkier mellan människor.”

Med denna förklaring som bakgrund kan vi titta närmare på vad det egentligen är som händer i slutet i Matrix. Vi kan också gå tillbaka till Neos sista replik (citat i början av detta kapitel). Neo säger:”[…] I'm going to show them a world without you, a world without rules and controls, without borders or boundaries, a world where anything is possible.” Men låt oss börja från början.

Människan och systemet i Matrix
Det jag intresserade mig först och främst för var frågan om vilka som är goda respektive onda, i verkligheten och i filmen. I filmen framställs nämligen Neo och hans kamrater för hjältarna, de goda som slåss mot det onda. En bild som i verkligheten skulle vara annorlunda. För vad handlar det egentligen om? Matrix är ett dataprogram skapat av maskinerna och det var meningen från början att det skulle vara så bra som möjligt, så perfekt som möjligt, för att inte skada människorna (enligt Agent Smith). Några personer lyckades ta sig ur programmet för att sedan hacka sig in igen för att rädda människorna från lögnen och in i verkligheten. Dessa människor, datahackare, sprider sig sedan i mjukvaran som ett virus som helt enkelt är där för att förstöra programmet inifrån. Agenterna som skickas ut ses som anti-virusprogrammet vars mål är att förstöra viruset och leta upp hackarna. Alla som en gång fått ett virus på sin dator, eller ett medicinskt virus också för den delen, vet att man vill inget hellre än att slippa det. Ett virus för aldrig något gott med sig och är alltid elakartat. Men i publikens ögon håller vi på viruset. Hackarna som tar sig in i datorerna och förstör och odlar virus, är alltjämt de hjältar som vi hejar på när vi ser filmen.

Vi får tidigt veta vad Neo är för person. Vid första mötet sitter han och sover vid sin dator och blir väckt när det knackar på dörren. Han levererar disketter, som uppenbart är olagliga då han har dem gömda. Vi förstår att han håller på med olaglig verksamhet. Neo blir också sen till jobbet och kallas in på chefens kontor där han får höra:

“You have a problem with authority, Mr. Anderson. You believe that you are special, that somehow the rules do not apply to you. Obviously you are mistaken. This company is one of the top software companies in the world because every single employee understands that they are part of a whole. Thus if an employee has a problem, the company has a problem. The time has come to make a choice, Mr. Anderson. Either you choose to be at your desk on time from this day forth or you choose to find yourself another job. Do I make myself clear?”


Vi får inte bara veta att Neo har problem med auktoritet utan det kan också vara en sammanfattning om hur man kan se på systemet man lever i. Ett system där alla vet sin plats och alla vet vad som är bäst för systemet. Och systemet är aldrig sen med att förklara vikten av samarbete och att alla gör sitt. Neo, Mr Anderson, trivs inte i detta system, kanske inte rent av passar in i det.


Den förvrängda bilden
Matrix är delvis en film om kampen mellan det onda och det goda. Men hur kommer det sig att vi hejar på det vi annars skulle tycka var det onda? Som jag redan antytt är den en förvrängd bild som framställs där det onda blir gott och vice versa. Som jag ser det kommer den har effekten av några saker:

1) Huvudpersonerna, de onda, fokuseras. Vi lär känna karaktärerna på ett bättre sätt, medan agenterna florerar som några övernaturligt onda varelser.
2) Den tydliga religiösa kopplingen gör att vi, även om vi inte tänker på det, ser Neo som räddaren och hjälten. Men vi glömmer ofta bort sammanganget.
3) Människorna blöder, det gör inte agenterna. Vi känner medlidande.
4) Det är ett krig mellan människor och maskiner. Traditionellt sett är det ett klassiskt grepp där maskinerna alltid är onda och försöker utplåna mänskligheten. Efter närmare granskning visar det sig att maskinerna är skapade av människan, som i sin tur försökte utplåna maskinerna, som i sin tur hämnades. Dock med samvete då man istället gav människorna en bättre ”sinnesvärld” istället för att leva som batterier som förser maskinerna med elektricitet.
5) Naturligtvis har det filmtekniska en stor roll. Publiken bländas av huvudkaraktärernas stunts och tempot är högt. Vi tänker inte på det som ligger runt omkring filmen utan gottar oss i en mycket god actionfilm.
6) Flera av karaktärerna dör, antingen i strid eller blir dödade. Cypher ”pluggar ur” Switch och Apoc i en slags hämndaction. Förluster skapar medlidande.

System failure
Neo och hands kamrater lyckas med vad man vill; man lyckas hacka sig in i Matrix och även ta död på agenterna, ta sig runt anti-virusprogrammen. I filmens slutscen visas samma dataskärm som visar hur datorn spårar ett telefonnummer, men spårningen avbryts och texten ”SYSTEM FAILURE” dyker upp på skärmen. Systemet är satt ur funktion. Man har lyckats bryta mot lagarna och reglerna och snart ska man fortsätta sprida sina idéer. Den anarkistiska idén påminner mycket om filmen. Om man ser sig själv som anarkist, är man instängd och tvingad att leva i en värld som man inte trivs i och efterleva lagar och regler som man inte godkänner. Man lever i två världar och eftersträvar den värld som man själva vill skapa. Man tänker att ingen ska bestämma över mig, jag äger mitt eget liv och förhåller mig inte till regler som andra satt upp. Bara de som jag själv vill leva efter. Även om långt från alla som följer denna ideologi arbetar aktivt för att sätta systemet ur spel, är ideologin snarlik tankegångarna i Matrix. Och även om det handlar om dataprogram i Matrix, så finns det enligt mig tydliga allegoriska tecken på att det också handlar om ett helt annat system. Nämligen där vi lever nu.

Vi, liksom människorna i Matrix, lever i en värld vi inte valt att leva i. Morpheus verkar nästan tro att om man visste det, skulle man välja verkligheten och inte den virtuella världen som människorna är fångar i. Cypher däremot, väljer att han hellre vill leva i Matrix än i den verkliga världen, då Matrix är att föredra. Kanske måste vi ställa oss samma fråga: vill vi verkligen leva i en värld utan lagar och regler? Hur skulle den se ut om alla gjorde som man själva vill? Morpheus vill avslöja lögnen och göra människorna medvetna om verkligheten. Det återstår att se hur människorna reagerar när de får veta.

Jesper Isaksson