Filmsommaren 2004

Då så var det dags igen, sommaren är äntligen här och man behöver inte längre gå omkring och huttra. Värmen stiger såväl i luften som i vattnet, vilket ger idealiska förhållanden att stänga av datorn du sitter framför, gå ut, och faktiskt njuta av det fantastiska vädret. Men tur är det väl för oss filmälskare att vädret faktiskt inte är strålande för jämnan, utan att det även existerar regninga dagar. Och vad lämpar sig regniga dagar bättre åt än att slå sig ner i biofotöljen och bara njuta av en bra film. Jag har kikat lite närmare på sommarrepertoaren 2004 för att sammanställa en lista över de femton filmer som verkar mest lovande. Här kommer det slutgiltiga resultatet:

15. Resident Evil: Appocalypse:
Inte för att föregångaren var någonting alls att hänga i julgranen, och inte för att uppföljaren heller ser ut att ha någon som helst potensial att bli mer än en medioker zombieslakt. Men Tv-spelare som jag är kan jag inte motstå att se på varje ny licensfilm med en strimma hopp, kanske just den här filmen bryter trenden och blir ett riktigt mästerverk. Det lutar nog tyvärr åt att Appocalypse blir ännu sämre än ettan, och att fans till serien får trösta sig med det nya spelet som kommer i början av 2005 istället, men man får ju aldrig sluta hoppas. Någon gång måste de ju trots allt lyckas pricka rätt, hur svårt kan det vara?

14. Day after tomorrow:
Lika smart som ett mosat appelsinskal, och borde kanske inte alls ta plats på den här topplistan. Men sommarperioden av biorepertoaren brukar ju inte vara känd för högintellektuella filmer, så vi kanske får vara nöjda med actonrökare till bredden fyllda med digitala effekter och annat ögongodis. Vad som är roligt med den här filmen är att den väcker en diskussion om växthuseffektens vara och inte vara, och även om filmen inte själv tänker så får den ju faktiskt publikens hjärnor att gå på högvarv, förhoppningsvis.

13. The Punisher:
Ännu en serietidning går och blir film, denna gång lite mörkare och våldsammare än tidigare dock. Det är the Punisher som står på tur att tas från de nostalgidoftande seriealbumen till den vita duken, och en våldsammare "hjälte" får man väl leta efter. The Punisher är till skillnad från sina pastellfärgade vänner nitisk och cynisk, låt oss hoppas att filmskaparna lyckas överföra serietidningens atmosfär. Häftiga seriehjältar från Marvel har ju dock misshandlats på vita duken förr, jag tänker närmast på Daredevil och allas vår Hulken.

12. Harry Potter och fången från Azkabahn:
Har redan haft premiär , men kan tack vare sin status redan på förhand tittulera sig som en av sommarens storfilmer. Den glasögonbeprydde ynglingen är ju ganska så känd vid det här laget, och varje ny film baserad på J.K Rowlings verk hovar in storkovan. Tråkigt dock att filmen helt saknar de tidigare filmernas mystik, och sagolika stämmning. Mer action och mindre mys-pys med andra ord.

11. Gustaf
Ytterligare en nykomling bland seriefigurerna på vita duken. Den lassangeälskande katten är likt sin vän Scooby en datoranimerad karaktär i en "riktig" film. (Är tiden då alla djur i filmer var riktiga och tuggade på foder för att simmulera munrörelser äntligen förbi?) Gustaf ser på trailern ut att bli en slapstickfilm av gamla mått, och kommer säkerligen inte att erbjuda så mycket nytt stoff till filmvärlden, men vem bryr sig egentligen, världens charmigaste katt intar i sommar en biosalong nära dig, och det gör du också.

10. Shrek 2:
Den har rönt stora framgångar i USA, och snart är det även dags för vårt avlånga land att få ta del av träsktrollsfebern som vi trodde var slut för länge sedan. Hur som helst kommer publikframgångarna att vara ett faktum då vi vet hur bra ettan gick på biograferna. Filmen kan skryta med fler kändisar som lånar ut sina röster, snyggare datateknik och mer sådan där elak humor som alla älskar. Rösterna i den amerikanska versionen görs av inga mindre än: Mike Myers, Eddie Murphy, Cameron Diaz med flera. Den svenska upplagan känns dock snäppet hetare då den gammla skärgårdsdoktorn Samuel Fröler har lånat ut sin röst till filmen. Det tål att upprepas två gånger: Samuel Fröler, Samuel Fröler!

9. I, Robot:
Will Smith gör storstilad comeback sefter ett sabbathsår i denna futuristiska vision över ett samhälle där människor och robotar vandrar sida vid sida. Filmen är baserad på en av mästaren Isac Asimovs böcker, och bara det gör väl ett köp av en biobiljett motiverat. Filmens trailer ger dock ett relativt jummet intryck av filmen, men ett sådant här bra manus kan väl omöjligt slarvas bort på en skitfilm, eller?

8. Butterfly Effect:
Psykologisk thriller med ett av mina personliga hatobjekt Ashton Kutcher, känd från blandannat Thats 70´s show och andra dussinprogram som sänds på MTV dagtid. Han har tidigare inte visat några som helst tecken på bra skådespel, men allas vår favoritredaktör Jesper "Jeppe" Isaksson hävdar att han i den här filmen faktiskt är riktigt bra, och att Kutcher faktiskt har vissa skådespelartalanger. Jag kan väl helt enkelt inte göra annat än att lita på hans ord, placera filmen högt på den här listan, och pallra mig iväg för att se filmen när den har premiär.

7. Dawn of the Dead:
Remake av den klassiska skräckfilmen. Förra året så var det motorsågsmassakern som kläddes in i en mer tidsenlig förpackning och åter fick premiärv på biograferna, i år är det dags för Dawn of the Dead att genomgå samma skönhetskur. Då Texas Chainsaw Massacre misslyckades fatalt med att förmedla några som helst skräckkänslor så hoppas vi att Dawn of the Dead lyckas bättre på det planet. Trailern till filmen bådar också gott, där ser filmen minst lika ruggig ut som originalet. Sedan är det ju inte ofta vi ser Zombiefilmer av så här stora mått, senast var ju i och med Danny Boyles 28 dagar senare. I år så har alla monsterdiggare två filmer att se fram emot, och båda kan väl inte bli skit?

6. Some kind of Monster:
Dokumentärfilm om gruppen Metallica, både till vardags och på spelningar och annat som hör rockvärlden till. Spännande inblickar i stjärnornas liv utlovas av filmens skapare, och filmmusiken kan väl inte bli någonting annat är bra. Filmen har lovordats långt innan den har visats och förhoppningarna är stora både bland de som gillar Metallica, och de som gillar dokumentärfilmer. Frågan är väl bara hur många kopior av filmen som når biografer utanför den kungliga hufvudstaden, men det är någonting som återstå att se. Some kind of monster har i vilket fall som helst alla chanser i världen att bli en riktigt bra rulle.

5. King Arthur
Mastodontfilmsgenren har återuppstått! Först i raden var Gladiator för ett antal år sedan, och i år har både King Arthur och Troja haft premiär. Det är återigen okej för vuxna män att springa runt i sandaler svingandes med svärd. Troja var tyvärr inte så bra som den kunde ha blivit om lite mer arbete hade lagts ner på att bearbeta bakgrundshistorien. King Arthur har hur som helst alla chanser i världen att ta över stafettpinnen från Gladiator och förnya mastodontfilmsgenren. Att filmen produceras av Jerry Buckheimer som gav oss fimer som The Rock kan ses som både ett plus och ett minus, hursomhelst så kommer filmen att vara fylld till bredden av hissnande slag och häftiga specialeffekter. Och så är ju Stellan Skarsgård med såklart.

4. Spiderman 2:
Den första filmen om Peter Parker var ju egentligen inte så fantastisk, men den som kan ge mig namnet på en film baserad på en serietidning som är bättre än Spindelmannen ska få ett hedersomnämnande av mig. Hursomhelst så ska tvåan erbjuda djupare karaktärssklidringar och framförallt mer specialeffekter. Och med dessa lovord i bakhuvudet så kan vi konstatera att även denna film blir en uppföljare av klassiska mått, mer av det goda helt enkelt. Filmen lär bli en av sommarens mest sedda filmer, nu återstår det bara att se om den kan förfina konceptet något, eller om den bara kommer att trampa vatten.

3. Ladykillers:
Ett beryktat faktum är att en film signerad filmskaparbröderna coen aldrig har varit dålig. Bröderna har tidigare regisserat filmer som numera har blivit klassiker, såsom Fargo och The Big Lebowski. Sommaren 2004 är det dags för deras senaste verk, Ladykillers, att ha premiär. Filmen är en nyinspelning av den brittiska kultklassikern med samma namn, men ärligt talat så ser inte filmerna ut att ha så mycket med varandra att göra, förrutom namnet dock. Vad som talar för filmen i övrigt är att Tom Hanks för första gången på många år spelar en rollfigur med en smula självdistans. Ladykillers kan bli en av årets höjdare, allt annat kan ses som ett misslyckande.

2. Farenheit 9/11:
Då var det dags igen för kontroversielle Michael Moore att röra om lite ytterligare i USA:s politiska gryta. I och med filmen Bowling for Coulombine och hans två böcker så har filmskaparen och författaren Moore gjort sig ett namn i större delar av världen. Det har länge varit trassel om vem som ska ge ut filmen i fråga, men nu har det äntligen löst sig, mycket tack vare att Moore vann guldpalmen i Cannes för bästa film. I övrigt så verkar Farenheit 9/11 bli precis som allt annat Moore skapar, politiska påhopp med en humoristisk underton, och ingenting ser ut att kunna gå fel. En hysteriskt rolig trailer finns redan nu ute på www.michaelmoore.com. Om filmen får "president" Bush på fall är ännu oklart, men en sak som redan nu är säker är att publiken kommer att falla för filmen. Att någon vid årets slut inte skulle veta vem Michael Moore är känns inte speciellt troligt.

1. Eternal Sunshine of a spotless mind:
Årets mest självklara film har ett av årets mest svårutalade namn. Jag kan på förhand säga att den här filmen har en garanterad plats på min lista över de bästa filmerna under 2004. För vad kan gå fel? Manuset är skrivet av mästaren Charlie Kaufman som har skrivit manus till filmerna I huvudet på John Malkovich och Adaptation. Jag älskade I huvudet på John Malkovich, Jag älskade Adaptation, och jag kommer att älska (häng med nu:) Eternal Sunshine of a spotless mind. Skådespelarna är rutinerade, Jim Carrey, Elijah Wood och Kirsten Dunst kommer alla att stoltsera med roller i filmen. Det ska bli kul att se hur Carrey tacklar en roll som inte är en bindgalen pajas, och om Wood kan spela någonting annat än dvärg. Filmen har till kritikernas stora glädje redan haft premiär i USA, och den fick motta fin kritik bestående av högsta, och näst högsta betyg i samtliga recensioner. Så vad kan om möjligt gå fel? Ingenting om ni frågar mig, nu är det bara att börja räkna ner dagarna till premiären.


(Saknar du någon film på listan, eller tycker du att fel film vann? Maila då till mig på Kimmimmi@hotmail.com och tala om vad du tyckte var galet, det är alltid kul att höra vad folket tycker, och inte bara en massa kritiska kritiker)