Superhjältar

Man kan väl bara gratulera alla som älskar serietidningar, och alla hjältar som hör till. Året har kommit ungefär halvvägs, och vi har redan fått se ett antal filmer som har tecknade figurer som gemensamma förlagor. Jag syftar självklart på Spider-Man 2, som nyligen har haft Sverigepremiär. Men även andra, mer eller mindre kända seriefigurer har också intagit vita duken i år. Hellboy, The Punisher och American Splendor är alla filmer som inte skulle vara möjliga utan sina tecknade förlagor, och det kommer fler senare i år. Man behöver i det här fallet inte heta Albert Svanberg för att kunna dra vissa slutsatser, Serietidningsfilmer är någonting som börjar bli otroligt hett.

Att överföra sina seriefigurer till film har inte alltid varit ett lyckat drag. I början av åttiotalet så hade försäljningen av klassiska seriealbum nått sin kulmen, och försäljningen var nu på väg nedåt på grund av nya medier. Därför tyckte kostymnissarna på serieförlagen att det kanske skulle vara smart att överföra sina serietidningar till film och tv-serier. Visst var vissa av försöken lyckade, Batman, Stålmannen och tv-serien om Hulken var alla ganska bra exempel på hur serietidningarna kan överföras till en mer levande form. Men långt ifrån allt som pumpades ut ur seriefabrikerna var mästerverk, på en bra film/serie så gick det minst tio stycken halvmesyrer.

Med tiden så började filmer baserade på serietidningar förknippas med B-skådespelare som sprang omkring och bekämpade ondskan i alldeles för tajta latexdräkter. Serietidningsfilmen var ett fenomen som försvann mer och mer ju längre fram man kom i nittiotalet. Visst gjordes det vissa filmer som var bättre än "skit", The Mask med Jim Carrey är ett bra exempel, men hur många visste egentligen att Masken ursprungligen var en serie från Dark Horse Comics? Nej serietidningsfilmsgenren (långt ord!) var lika död som en överkörd iller på motorvägen, och Hollywoodproducenterna fick se sig om efter andra inspirationskällor.

Men så, i slutet på 90-talet/ början på 00-talet så hände det någonting oväntat. Plötsligt så släppte Hollywood ifrån sig ett knippe superhjältefilmer som inte alls var särskilt dåliga. Blade var filmen som på allvar startade reinkarnationen av genren. Visserligen är filmen inte något mästerverk i sig, men biobesökarna tycktes falla för mixen av blodig vampyraction och stiliserade slagsmål, och filmens inkomster överskred vida dess budget. Så började en ny generations serietidningsfilmer så sakteligen ta form.

X-men var den filmen som först tog steget från sunkig budgetproduktion till mäktig Hollywoodsatsning. Filmens specialeffekter var på topp, och skådespelarensemblen var inte alls så okänd som i tidigare filmer i genren. Filmen handlar om ett gäng mutanter som paktar ihop sig för att stoppa ondskan (också mutanter) ledd av den ondsinte Magneto. X-men blev inte bara en vändning för genren i stort, utan även för serieförlaget Marvel som fick lite oväntat kassaklirr.

Det är egentligen en man som ligger bakom de flesta seriehjältar som har intagit bioduken på senare år. Det är ett företag som med hjälp av den mannen har gett ut alla serietidningarna som har stått som förlaga till filmerna. Mannen är Stan Lee, företaget är Marvel. I tidernas begynnelse, när serietidningar var det häftigaste mediet och skateboard fortfarande hette rullbräda, så var det två serieförlag som slogs om läsarnas gunst. Antingen så gillade man ovan nämnda Marvel, eller så gillade man DC Comics. Marvel är företaget som står bakom X-men, Hulken och Spindelmannen, och alla dessa är Stan Lees verk. DC Comics står bakom Batman, Catwoman, och Stålmannen men till skillnad från Marvel så hade DC Comics många olika författare.

Hursomhelst så drar Marvel nu för tiden in mer pengar på sina filmer, och produkter kring filmerna, än de gör på sina serietidningar. DC Comics däremot, verkar fortfarande skärrade sedan deras misslyckanden i nittiotalets början och har inte gjort lika stora avtryck i filmfåtöljerna som sina konkurrenter. Vad som i alla fall står klart är att DC nu har vaknat, mängder av filmer är på väg, och rivaliteten mellan de två parterna kommer säkerligen bli lika stor som den var för länge sedan. Skillnaden nu är att det inte längre handlar om tidningar eller seriealbum, det handlar om filmer, och det är annorlunda. Stan Lee har dock förnekat de två storföretagens rivalitet i olika intervjuer med olika amerikanska tidningar. "Jag har ingenting emot DC Comics, det är bara så att antingen så gillar man Marvel eller så gillar man dem", så har Stan Lee sagt till New York Times.

Klart är i vilket fall som helst att företagens hjältefilmer kommer att konkurrera med varandra i världens biografer. Marvel har ett försprång då de redan har gett ifrån sig filmer som Hulk, Daredevil och 2xSpindelmannen repektive X-men. Filmerna med Peter Parker iklädd rollen som spindel har blivit stora publikframgångar runt om i världen. Mycket har Marvel att tacka för Sam Raimi, som har regisserat de båda filmerna, och redan har skrivit på kontrakt för att regissera Spider-Man 3.

Sam Raimi startade sin karriär som skräckfilmsregissör för de klassiska zombiesplatterfilmerna i Evil Dead trilogin. Från egenproducerade splatterfilmer till gigantiska Hollywoodproduktoner kan steget se ut ganska så långt. Sam Raimi hävdar dock att han gör samma sak i Spider-Man filmerna som i sina ursprungliga verk. Han sätter människorna i fokus, filmerna kretsar kring riktiga människor och deras styrkor och svagheter. Evil Dead-Ash var inte perfekt, och det är inte Peter Parker heller. Och visst, man kan förstå hans resonemang, känslan av att vara jagad av en zombie måste vara liknande den att vara jagad i New York av Doc Ock.

Hulken och Daredevil-filmerna var dock inte lika revolutionerande som X-men och Spider-Man var. Hulken hade dock alla förutsättningar i världen att bli en minnesvärd film. En häftig hjälte, bra skådespelare och en fantastisk regissör. Men Ang Lee misslyckades totalt med uppgiften att ta Bruce Banner till vita duken. Bildspråket och djupet i filmer som Crouching Tiger Hidden Dragon och undersköna Ice Storm var som bortblåst, och allt till förmån för action och specialeffekter. Daredevil led också samma problem som den gröna besten. Filmen var packad med effekter och annat ögongodis, men på det känslomässiga planet så var filmen helt tom.

Så filmer baserade på serietidningar är alltså på väg att bli någonting riktigt hett. Ännu en spindelmannen film och en film till i X-men serien är under utveckling hos Marvel. Och nästa år kommer även en film baserad på Fantastiska fyran licensen ut på biograferna. Men det är inte bara Marvel, DC Comics har också vaknat, Catwoman med Halle Berry kommer redan i slutet av sommaren och nästa år kommer Batman:Begins. Blade:Trinity kommer också vid årets slut, och man kan väl ganska så lugnt säga att serietidningsfilmer är på modet. Vem som kommer att vinna besökarnas gunst är dock (ock) fortfarande oklart, men det kommer iallafall precis som på den gamla goda tiden bli en strid mellan Marvel och DC Comics.