Nobels filmpris

Ingen kan väl undgå att det återigen är dags för Nobelpriset i diverse kategorier, att delas ut. Precis överallt är det Nobel. Nobelbakelse, Nobelfester och säkert kommer Spendrups snart med ett mörkt, skummande och explosionsartat Nobelöl. Men de enda kategorierna som egentligen intresserat gemene man är priset i litteratur och det omdiskuterade fredspriset (omdiskuterat för att det är sällan som priset ges till någon som faktiskt är värt det, alternativt som strax efteråt trampar i klaveret och börjar kriga någonstans). Jag är trött på att litteraturpriset ska gå till författare som skriver så att de själva förstår vad de skriver (som i akademiska kretsar kallas för stilistik). Nej, Astrid Lindgren ska inte ha det heller, men däremot någon som faktiskt skriver litteratur som man kan läsa och förstå trots att man inte har 80p litteraturvetenskap från något överakademiskt svenskt lärosäte.

Vad beträffar fredspriset bör man nog hoppas att det går till någon som är värd det och samtidigt frukta att George W Bush får det då det är norrmän som bestämmer pristagaren. Jag har alltid sagt att finge jag välja, skulle Bono i popgruppen U2 få det. Den som inte sett U2:s konserter eller är förstått vidden av hans ideélla arbete håller nog inte med utan fortsätter se honom som killen som sjöng om en citron iklädd svart gummi. Mer fel än så kan det dock inte bli.

Jag tycker dock att det är dags att filmvärlden får ett gäng fina Nobelpriser. Och de nominerade och tillika vinnare är:

Nobels filmpris i fysik
Young Einstein - "Young Einstein", 1988

Motivering:
Trots att skådespelarn Yahoo Serious bara fick till tre filmer, och sitt fåniga namn till trots, är det ingen som lyckats, eller ens kommit på, tanken att försöka klyva en ölatom och i samma veva uppfinna rock 'n' roll. En bedrift utan dess like.

Nobels filmpris i kemi
Frankeinsteins monster (Robert De Niro) i "Frankenstein", 1994

Motivering:
Alla människor känner sig ofta splittrade. Monstret gör sitt utan problem även om faktum är att han är sammansatt av splitter från diverse kroppsdelar. Han påvisar att människan (och ihopsydda diton) formas efter miljö och lyckas som ingen annan, se både gullig och hemsk ut på samma gång.

Nobels filmpris i matematik
Will Hunting i "Good Will Hunting", 1997

Motivering:
Will Hunting bevisar motsatsen. En skoltrött hunk behöver inte vara samma som obegåvad amöba. Även lata och skoltrötta är genier. Du kan också bli ett om du vill.

Nobels filmpris i medicin
John Coffy i "The Green Mile", 1999

Motivering:
Han är stor som ett hus och skulle kunna skrämma vilken unge som helst bara genom att visa sig. Sättet han läker de sjuka på i filmen, genom att suga upp det onda, är något varje seriös läkare borde ta till sig. Aldrig mer sprutor.

Nobels filmpris i litteratur
Jack Torrance i "The Shining", 1980

Motivering:
Utan att för den delen göra författarjobbet till en klisché utan dess like där alla författare flyttar till ödemarken, visar Torrance att de flesta som tar skrivandet på allvar, är rubbade. Han kan upprepa samma mening gång på gång i sin text, utan att det blir tråkigt att läsa.

Nobels filmfredspris
Mohandas K. Gandhi (Ben Kingsley) i "Ghandi", 1982
Jesus från Nasareth i "The Passion of the Christ", 2003

Motivering:
Gandhi, en av vår tids största och mest beundransvärda människor uppmanar ett helt folk att sitta ner istället för att använda våld. Många människor mister livet, men britterna ger så småningom upp. Priset delas med Jesus från Nazareth, som låter sig piskas i timmar och få händer och fötter fastspikade på ett kors, för att samtidigt säga att han älskar sina fiender och förlåter dem för all skada.