2005

2004 är över och ett nytt år står inför dörren. Detta har varit ett tämligen välfyllt filmår med en himla massa bra film och en rad händelser i både mitt och andras liv. Jag har börjat skriva för Tellusfilms räkning vilket har resulterat i ett gäng texter. Jag har mötts av olika sorters kritik, både bra och mindre bra. Mest omdebatterade har min I,Robot-recension och min krönika Mitt och ditt varit. Den första på grund av dess låga kvalitet och den andra på grund av det högaktuella samtalsämnet. Tusen tack för att ni läsare ständigt fortsätter att skicka brev där ni berättar vad ni tycker om texterna på Tellus. Detta hjälper oss att tillgodose era behov, så var vänliga att fortsätta med detta. I övrigt så har året varit fullt av små fantastiska ögonblick. Lost In Translation har rönt stora framgångar, jag har besökt Norrköping och dess filmfestival och så har jag träffat min stora idol Roy Anderson. Mer om honom och hans kommande Du levande blir det nästa år här på Tellus.

Och så en liten hemskt rolig fotnot: En gång för alla så har jag fått frågan jag gått och gnagt på besvarad. Varför vi svenskar alltid porträtteras så överdjävliga i dansk film. Det var regissören för den experimentella filmen Switching som kunde svara på min fråga. Det är helt enkelt så att vi hela tiden påpekar för alla hur bäst vi är hela tiden. Så då passar Danskjävlarna på att kontra i ett forum de faktiskt är bättre på, film. Tack så mycket för att du besvarat den frågan. Men jag tror Sverige är lite bättre, även på att göra film.

Men nu är det dags att blicka framåt på ännu ett fantastiskt filmår, som på pappret ser ut att kunna överglänsa det gångna. Jag har valt att lista 30 av de filmer som ser mest lovande ut. Det blir Malmroos, Anderson men även lite Chan-Wook. Varsågoda -2005 på ett silverfat.

30. Lemoney Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv
Årets längsta titel får inleda den här listan. Filmen är baserad på en framgångsrik bokserie som förväntas smärtfritt överföras till film. I en himla massa roller ser vi Jim Carrey som ju var briljant i förra årets Eternal sunshine of the spotless mind. (Killen verkar gilla långa titlar) I övriga roller ser vi bland andra Meryl Streep. Regisserar gör Brad Silberling, som tidigare gjort bland annat Casper om det snälla lilla spöket. Detta syns inte minst på estetiken i filmen.

29. Saw
Enligt ganska så säkra källor så ska den här filmen vara ”läskig som ett helvete”. Den har blivit en smärre smashhit i sitt hemland och en uppföljare är redan på G. Mördaren Jigsaw kidnappar tillsynes slumpvis utvalda människor och tvingar dem senare att döda varandra. Det är ännu osäkert om filmen kommer på bio eller direkt till dvd här i Sverige, men troligen så borde intresset vara ganska så stort för ännu en psykopatfilm.

28. Tjenare Kungen
Ulf Malmroos är Sveriges ständigt högaktuelle plojregissör. Hans filmer är ofta lättsamma och nyfiket experimentella, vilket vi inte minst märkte i hans senaste verk, Smala Sussie. Denna gång så handlar det om ett par tjejer som startar ett punkband på den gamla goda tiden då ett kvinnligt punkband var lika vanligt som en counterstrike-klan bestående av flickor.

27. Liftarens guide till galaxen
Boken med samma namn är vid det närmsta en bibel för alla seriösa (och oseriösa) rymdfantaster. Boken har filmatiserats förr i en brittisk miniserie, men först nu så finns väl chansen att göra boken rättvisa i rörlig bild.

26. War of the Worlds
Min favoritfilm i genren ”utomjordingar invaderar jorden och nästan får den att gå under” är utan tvekan världarnas krig. Nu ska Spielberg ge sig på en remake, vilken säkerligen knappast kommer att ha den minsta likhet med originalet. Med ett gage motsvarande vissa länders hela BNP så kan man ju åtminstone hoppas på en riktig höjdarrulle. När vi ändå nämner världarnas krig så bör vi även nämna den roliga kuriosa som alltid nämns i samma ögonblick som man nämner filmen, nämligen:

rolig kuriosa: Boken som filmen är baserad på lästes en gång upp som radioteater. Orson Wells hade huvudrollen, och när människor som inte visste vad det var frågan om slog på radioapparaterna så fick de höra ”Jorden är under attack av utomjordingar!”. Hysteri utbröt i landet där hysteri ofta utbryter, tills folket kunde lugnas ner och få hela historien förklarad.

25. Birth
Redan innan någon hade sett en bildruta ur filmen så har den orsakat moralpanik. Anledningen är att Nicole Kidman i filmen upptäcker att hennes döda make har reinkarnerats i en ung pojke. Ni fattar resten, och därmed anledningen till all rabalder. Regissören har även gjort andra högriskprojekt, såsom Sexy Beast.

24. Star Wars Episode 3: Revenge of the sith
Tokigt efterlängtad, precis som alltid när det släpps en ny del i serien. Dock så kan man väl inte säga att förhoppningarna den här gången är lika stora som de på Episode 1. Vi kan nog räkna med en hisklig massa action i denna till 90% datoranimerade film. Dock så kommer den att knyta ihop hela filmserien, och har utlovats att bli den mörkaste filmen i serien, ett rent sorgespel. Sedan så vill vi ju alla uppleva bakgrunden till hur Anakin dras till den mörka sidan.

23. Palindromes
Todd Solondz kan väl inte precis räknas som någon som stryker oss medhårs, och det ska vi nog vara glada för. (Det stod någonting liknande på Fight Club–fodralet, fast med Fight Club istället för Solondz då…) Hans filmer tar ofta upp känsliga ämnen kring familjens dagliga dilemman. Denna film tar upp ämnet abort, precis som Leighs Vera Drake, om än mycket mer slagkraftigt. Inte Solondz bästa film, men fortfarande fasligt spännande. Visades förra året på Stockholms filmfestival där regissören även tilldelades det aningen luddiga Visionary Award.

22. King Kong
Sagan om Ringen-regissören Jackson kanske är den perfekte regissören för detta jobb. Ännu en remake av den klassiska apan som egentligen vill vara människa. Det kommer att bli storartat, påkostat, och med tanke på regissören, kanske den mest hjärteskärande tolkningen någonsin. Med bland andra Jack Black och Adrien ”pianisten” Brody.

21. The Woodsman
Omtalat drama med en formtoppande Kevin Bacon. Utgår från en pedofil som släpps från fängelset, och mobbas effektivt ut ur samhället. Kontroversiellt av helt fel anledning, ett problem som bör uppmärksammas snarare än tabubeläggas.

20. Closer
Den här filmen har på förhand kallats ”2005 års Lost In Translation.” Jag vet inte riktigt varför, filmerna tycks i ärlighetens namn inte likna varandra allt för mycket. Gemensamt har filmerna gemensamt iöronfallande soundtracks, och rosa peruker. Man kan säga att detta är en amerikansk Detaljer, minus vemodet. Med Natalie Portman, Julia Roberts, Jude Law samt Clive Owen.

19. A love song for Bobby Long
John Travolta spelar helt oväntat en gråhårig slusk i detta drama. Bara det gör nästan filmen sevärd. Hans motspelerska är allas vår Scarlett Johansson, och filmen utlovas bli både sorgsen och en smula komisk. Akustiska gitarrer och annat mys-pys.

18. Romance and cigarettes
Skådespelarfavoriten John Turturro regisserar här en stjärnspäckad musikal med blandannat sig själv på rollistan. Filmens kortsammanfattning lyder: ”Man tvingas välja på hustru och älskarinna”. Låter inte titeln onekligen ganska lik en viss Jarmuschfilm?

17. Mar Adentro
All logik i världen pekar på att den här filmen inte kan vara någonting annat än bra. Filmen är regisserad av den omtalade the Others–regissören, Alejandro Amenabar, och hanlar om en man som förlamas i en dykolycka, och därefter kämpar för sin rätt till dödshjälp. Filmen vann tre priser i Venedig härom året. Den är även Spaniens nominering till den stundande Oscarsgalan.


16. En långvarig förlovning
Amelie från Montmartre var en helfestlig film. I år är regissören Jean-Pierre Jeunet tillbaka med en ny film, i vilken även denna gång Audrey Tatou axlar huvudrollen. Filmen handlar om ett ungt par som splittras när mannen hastigt inkallas till det första världskriget. Efter ett tag så dödförklaras han, men änkan har svårt att tro att detta stämmer, så hon ger sig så snart kriget är slut ut i landet jakt på den förlorade livskamraten.

15. The Aviator
Scorsese har fått min hjärna att gå på högvarv. Det är ett smått mirakel att en ny film av den forne mästaren inte placerar sig högre upp på den här listan än en femtondeplats. Det är trots allt mannen bakom Taxi Driver och Maffiabröder vi talar om. Det var hans senaste Gangs of New York som fick denna skepsis att börja gro inuti mig. Att hans nya film även denna gång placerar DiCaprio i huvudrollen får mig att gå i vredesmod. En femtondeplats är ju å andra sidan en femtondeplats.

14. Sin City
Stjärnspäckad serietidningsadaptation av allas vår Robert Rodriguez som kan stoltsera med titlar som El Mariachi, From dusk till dawn, men även Spy Kids på sin meritlista. Filmens trailer har nu släppts lös på nätet, och den ser ganska så sjukt snygg ut. Filmen är smakfullt svartvit, med strategiskt utplacerade färgklickar lite här och där, ungefär som Schindlers List, fast i större utsträckning och tusen gånger snyggare. Stilenlig överföring från bildrutor till rullande film, ett måste.

13. Vera Drake
Vera Drake har belönats med silverlejonet under Venedigs filmfestival. Mike Leighs nya film är den gripande, sanna, historien om en kvinna som kämpade för unga kvinnors rätt till abort i det forna England. Filmen verkar bli precis så känslosam och vacker som man vill att en film ska vara. Tårdrypande men inte översentimental, men så har den ju vunnit silverlejonet också.

12. Millions
Danny Boyle är en riktig lirare. Han har skildrat drogmissbrukare på ett fantastiskt sätt i Trainspotting. Han har återuppväckt en död genre i 28 dagar senare. (Jo tack, jag känner mig ganska nöjd med ordvitsen) Han har även gjort den godkända filmatiseringen av globetrotterskräckisen the Beach. Nu är det dags igen. Den här gången så handlar det om två pojkar som hittar ett gigantiskt rånbyte. Felet är bara att de har endast en vecka på sig att sätta sprätt på miljonerna innan landet går över till Euron.

11. The corpse bride
Världens bästa julfilm någonsin kanske är Nightmare Before Christmas. Denna var en animerad dockfilm producerad av Tim Burton. Genom att göra filmen animerad så kunde Burtons estetik komma till sin fulla rätt. I nya Corpse bride så sitter han även i registolen, vilket kan leda till ännu en pärla. Filmen är även den animerad med samma teknik, och handlar om en man som på skoj friar till ett förruttnande kadaver (skojigt). Detta skulle han självklart aldrig ha gjort.

10. Kalle och Chokladfabriken
Man kan kalla Tim Burton för mycket, men aldrig fantasilös. Vidare indikationer på detta tycks hans andra film 2005 vara. Kalle och chokladfabriken är en filmatisering av Roald Dahls skruvade kultklassiker med samma namn. Dahls verk känns nästan som gjutet för Burton, och lär ganska så säkert resultera i en bildfest vaggandes på gränsen till sötsliskighet. Big Fish bådade gott, nu är förväntningarna på att Burton ska leverera återigen skyhöga.

9. The Machinist
Redan i Januari så når Machinist Sveriges biografer. Det har talats mycket om Christian Bales smått fantastiska bedrift att banta ner sig 28 kilo inför inspelningarna av filmen. Vid sidan av detta verkar filmen ha mycket annat att erbjuda. En svart och mystisk thriller i bästa Fight Club–stil har utlovats.

8. Brokeback Mountain
Den senaste Hulkfilmatiseringen av Ang Lee var i mina ögon ett gigantiskt fiasko. Regissören Ang Lees tidigare filmer hade varit tämligen fantastiska. Crouching Tiger Hidden Dragon men framför allt den ypperliga Ice Storm. Nu är regissören tillbaka, och förhoppningsvis med ännu ett mästerverk. Informationen om filmen är till dagens dato mycket knapphändig. Historien ska kretsa kring två män som lever på den amerikanska landsbygden.

7. Howl´s moving castle
Hayao Miazaki är en av Japans främsta bildkonstnärer. Miazaki skapar eftertänksamma tecknade filmer som är sjukt stillistiska och bildsköna. Hans senaste, Spirited Away var en underskön historia om att lära känna sig själv. Howl´s moving castle lär väl bli någonting liknande, och bara det är ganska så betryggande.

6. Sideways
En av de filmer som beskrivit skräcken i att åldras allra bäst är utan tvekan About Schmidt som rosades för ett par år sedan. Nu är filmens upphovsman, Alexander Payne, tillbaka med en ny film, och man kan säga att han fortsätter på samma inslagna väg. I Sideways så beger sig två vänner ut på en veckas bilresa i södra Kaliforniens vindistrikt.

5. Old boy
Park Chan-Wook gjorde sig ett namn med stilrena Hämnarens resa. Del två i hans skuldtrilogi heter Old Boy, och är extremt omtalad. Filmen i fråga kretsar kring en man som endast drivs av hämnden. Vad som ligger upphov till detta är att han, tillsynes helt oprovocerat, blivit kidnappad och inlåst i ett rum i femton långa år. När han plötsligt släpps lös så är det inte helt oväntat hämnden som driver honom till att söka upp den som berövat honom en så stor bit av hans liv. Old-Boy lär nog bli ännu en eurofora i fräcka bildlösningar och skickligt historieberättande. Som asiatisk film när den är som bäst, bara bättre.

4. Undergången
Efter Good Bye Lenin! (Hatar inte ni också titlar som på ett sådant effektivt sätt slaktar meningsuppbyggnaden? Vänta, vi tar om det från början:)

Efter ”Good Bye Lenin!” så har det varit skrämmande tyst från tyska filmer på svenska biografer. Med tanke på att de filmer vi får från landet alltid är smått fantastiska så borde vi kanske vända oss mer ditåt i filmimportsammanhang. Undergången är en film som har fått mycket kritik i hemlandet för att framställa diktatorn Adolf Hitler som en människa. Undergången är en finstämd film om vad som rör sig i huvudet på en man som dödat miljontals människor. Undergången visar oss en ny sida av Hitler, en sida som vi allra helst vill blunda för. Men håll ögonen efter Undergången under året.

3. Finding Neverland
Finding Neverland låter kanske inte särskilt upphetsande på pappret. I realiteten så verkar den dock smått fantastisk. Filmen kretsar kring tiden då författaren JM Barrie och hans skrivande av den klassiska boken Peter Pan. Regisserar gör Marc Foster som för ett par år sedan gjorde den nattsvarta Monsters Ball med den sedan dess dalande Halle Berry. Filmen verkar bli tårdrypande, vacker och driven av fantastiskt skådespel. Eller vad sägs om Dustin Hoffman, Kate Winslet samt Jonny Depp.

2. Land of the dead
En av mina (många) favoritfilmer är som sagt den briljanta zombiesplatterfilmen Dawn of the Dead från 1978. I somras så gjordes en remake på denna, och den var faktiskt inte så pjåkig gentemot mina förväntningar. När vi ändå snackar om förväntningar så kan man väl ganska så lugnt säga att de är desto högre på den här filmen. Efter 15 år av väntan återvänder Romero med sin fjärde, och förmodligen avslutande del av zombiesagan. Om George A Romero fortfarande är i den högform han tenderar att vara i när det är zombiedags så kan vi förvänta oss ett modernt mästerverk. Röster inifrån skvallrar även om att ”Det Romero håller på med kommer att revolutionera en sovande genre”. Detta låter onekligen ganska så lovande, så lovande att filmen faktiskt når upp till den fina andraplaceringen på denna lista.

1. Life Aquatic
Wes Anderson är en regissör som skapar väldigt personliga filmer. Hans senaste verk lär knappast bli ett undantag. Den här gången så handlar det om marinbiologen Steve Zissou, som är ute efter att hämnas på den haj som dödade hans bästa vän. Steve är en utmärglad marinbiolog och vet mycket om havets flora och fauna. Men om sin familj vet han, som trailern tydligt visar, inte ett jota. På denna resa så får han nämligen förstärkning av sin okända son, och vad som börjat med en hämndodyssé slutar i en tragikomisk familjeförsoning. – Anderson style. Vi kan räkna med en riktigt stilig film, med lågmäld humor. Dessutom så är Bill Murray nu tillbaka, och han befinner sig ju som sagt i en topp i karriären. Det här kan bli precis hur bra som helst.