Tro, hopp och film

En liten kille som är mobbad av sin fosterfamilj blir en dag förvandlad till en mycket kraftfull och mytomspunnen magiker under ett födelsedagskalas av sällan skådat slag - rätt taffligt alltså: En fet jättegubbe kommer på motorcykel med en tårta till ett skruttigt ödehus på en klippa vid havet. I en annan tid men i samma hörn av världen beger sig ett gäng ungar en regnig dag in i en garderob och upptäcker att denna garderob är en port till en fantastisk sagovärld. I ett land väldigt nära, i nutid, blir en konsthistoriker vittne till en mystisk kod som har kopplingar till Jesus, Maria Magdalena och deras ättlingar som påstås vara den omtalade legenden om graalen. En eventuellt något mindre känd historia är den om de nio insikterna som rullas upp med hjälp av en (åtminstone i boken) namnlös hjälte i Perus regnskogar där auror och andliga upplevelser smetas på den lite klena berättelsen som smör på mackan.

Vad dessa fyra, ”Den nionde insikten”, ”Harry Potter”, ”Narnia” och ”Da Vinci koden”, har gemensamt är att de handlar på olika sätt om människors längtan efter en magisk kraft utanför dem själva, ej att förväxla med begreppet kraft inom fysiken som man inte ska slarva med. En kraft som inte är personlig, men som rätt använd kan ge tröst och mening i en vid första anblicken meningslös tillvaro. Det är inte exakt det samma som religion, eftersom religion kräver att man tillhör ett färdigt och ibland ganska statiskt trossystem och alltid en sorts lydnad under denna mystiska kraft. Det är snarast att jämställa med en syn på magi så som jag förstår den inom ramen för Antroposofin, Teosofin, Swedenborgs filosofi, Aleister Crowleys Thelma eller varför inte George Lucas tolkning av Mayaindianernas urgamla trossystem som ligger till grund för Kraften i ”Star Wars” sagan. Man skulle enkelt kunna säga att religionen utgår från att kraften befinner sig ovanför människan, hos Gud i himmelen, och att Magi är denna kraft men inneboende i varje människa i väntan på att släppas ut och tränas. De personer och trossystem jag räknat upp här kan jag varmt rekommendera den intresserade att söka information om på nätet, du kommer garanterat att hitta massor av intressanta kopplingar till de filmer som just nu är allra hetast på biodukarna runt om i världen, och det verkar inte som om dessa filmer har nått sin popularitetstopp denna sten rullar alltjämt fortare och fortare.

Vad dessa fyra filmer mer har gemensamt är att de är sprakande aktuella för oss att sjunka in i och låta oss förföras av på våra biografer i vinter/vår. ”Narnia” är en sagosvit á 7 delar som C.S. Lewis baserat på sin tolkning av den kristna tron, vilket gör den till outsidern i sammanhanget (se tidigare krönika om ”Narnia”). De andra tre är hatade och jagade av kristna samfund och sekter för den vida synen på människans inneboende magiska förmågor och upplevelser av det andliga slaget. ”Da Vinci koden” är ju hett debatterad och smutskastad för sina ovetenskapliga och ibland halsbrytande slutledningar. Men min fråga är: Om den nu är så långt ifrån allt vad sans heter - varför är bespottarna, förespråkarna för den kristna kyrkan, så fruktansvärt rädda för konsekvenserna av spridningen av den? Jag tror att svaret är enkelt i fråga om denna berättelse. Det är helt enkelt så att de gällande maktstrukturerna är hotade. Påveskapet skulle kunna tillhöra en kvinna likväl som en man (om det nu inte var för just namnet som betyder pappa) eftersom efterträdarna; lärjungarna inte bara bestod av män - kvinnorna har alltså blivit uteslutna genom årtusendena för att ge makt åt den store vite mannen.

”Harry Potter”, som i likhet med ”Narnia” består av det heliga 7-talet i fråga om antal volymer, har förbjudits i skolorna i en hel drös katolska länder. VARFÖR? Om det nu bara är en fantasifull barnbok som förövrigt är ganska taffligt skriven, om man får tro litteraturvetare runt om i världen. Jag tror att svaret är lika enkelt i detta fall: Harry Potters magiska krafter hotar kristna kyrkans bild av makten som endast möjlig genom herren den uppblåsta och enda gudens försorg. En människa kan inte hysa sådan kraft. Denna kraft som i min värld kallas fantasi. Den kraft som genom illusionens sköna virveldans tar mig långt bort i drömmar om det enkla och det vackra, det svarta och vita i sagornas dimensioner, det onda och det goda som mycket tydligt hjälper mig att ännu en gång känna att jag vill gott. Varje människa är, i sin litenhet i sammanhanget, även i sig själv ett enormt kosmos. En hel värld av drakar och prinsessor, av talande lejon och häxor, berg, dalar, mörka skogar och heliga tempel, som vart och ett symboliserar olika stämningar och händelser i våra liv som vi har ett starkt behov av att uttrycka för att förstå alla delar av oss själva, för att vi ska kunna bli fullständigare människor genom att berika våra inre landskap. Dessa myter, som en gång i tiden tillgodosågs av folksagan (varav många våra älskvärda bröder Grimm samlade in och bevarade åt oss) och det klassiska dramat, har idag bytts ut till mera tidsenligt rafflande, effektfyllda och actionspäckade filmer. Vårt behov av det heliga, studium och vördnad inför något stort och mäktigt som hör oss i vår yttersta nöd, har kanske på samma sätt bytts ut mot en helgkurs i meditation och Yoga eller en veckotidnings artikel om Feng Shui då kyrkans dragningskraft inte klarat tidens tand.

Här kommer ”Den nionde insikten” in (och med de två uppföljarna ”Den tionde insikten” och ”Shamballas hemlighet: Den elfte insikten”) - skriven av James Redfield som är en av New Age rörelsens största profitörer och andliga ciceron. Detta projekt har tagit fasligt lång tid. Böckerna låg etta på alla försäljningslistor i USA när boken kom och även i Sverige låg den länge överst på försäljningslistorna. Detta var i början av/mitten på 90-talet, och inte förrän mer än tio år senare kommer den första boken i serien som film. Detta är smått otroligt med tanke på hur stor denna rörelse är, särskilt i det heliga landet over there. Nu har filmen som verktyg i frälsningssyfte tydligen väckt upp den nyandliga rörelsen i USA och snart når den första vågen oss här i kritiska (på gott och ont) och ståndaktiga norden. Nionde insikten kommer i en eller annan form till Sverige i vår enligt pressutskicken från Celestine films.

Om man är nyfiken på ett smått maniskt sätt (som jag själv) går det redan nu att importera en del av dessa filmer i kölvattnet av New Age-boomen i mitten av 90-talet; varav två lyser lite starkare på självhjälpshimlen. Den första jag vill nämna heter ”What the bleep do we know?” och försöker ha en starkt vetenskaplig prägel och den andra heter ”Indigo” och handlar om den stora mängd clairvoyanta barn som fötts under de senaste 15 åren som ska revolutionera vårt medvetande med sina övernaturliga förmågor. De är redan här - vi ska bara lära oss att lyssna på dem. Samhället har nämligen bara stämplat dem som besvärliga eller med någon form av psykiskt handikapp fram till idag (Böcker och artiklar om indigobarnen finns att hitta överallt på nätet med enkelt sök på ”Google”). Tyvärr är den senare (den jag hittills sett) uselt dålig och motverkar helt klart det uppenbara lite lätt indoktrinerande syfte som den skriker att den har. Man övertygas verkligen inte att köpa magiska pyramider och åka på delfinresor tack vare den här filmen. Lite kul är det dock att se den medelålders succéförfattaren i genren Neale Donald Walsch som skrivit böckerna i serien ”Samtal med Gud” göra sitt livs egotripp med platt fall som huvudrollsinnehavare i ”Indigo”.

Kyrkan har historiskt sett varit den högsta makten på jorden (förvaltare åt Gud!!!), och därigenom enligt min, i denna krönika allenarådande åsikt, värd all skit och förstörelse den kan rymma - för det maktmissbruk och det förtryck som religionen utövat på vår kultur. Tyvärr fortsätter förtrycket, men nu kommer revolutionen - och den kommer på bio… igen och igen och igen. Vill du vara en del av denna revolution och ha den minsta lilla möjlighet att vara med och påverka, så tycker jag att du ska masa dig till närmsta biograf och inmundiga så mycket du bara klarar av fantasy, ockultism och andliga budskap för att gå i täten av framtidens skapare. De som med sin kreativa förmåga, sin fantasi, inte låter dogmer och okunskap styra i världen. Utan tar kommandot och styr sin egen värld, det mikrokosmos som är de själva i enlighet med helhetens och allas bästa i makrokosmos!

Amen(du rå?).