Stockholms filmfestival – fortfarande Asiatisk dominans

Jag minns så väl mitt första riktiga besök på Stockholms filmfestival för ett par år sen. Man var färsk ut ur gymnasiet, intresset för film hade vuxit till sig på allvar och efter att under flera år undvikit dessa hektiska tio dagar fyllda med allt annat än de typiska kyss kyss, pang pang(referens där eller?) filmerna som så annars präglar de svenska biograferna tog man sig äntligen i kragen och investerade i ett filmäventyr som sedan för alltid skulle förändra ens syn på film.

Det största intrycket kom definitivt i den allt växande Asien importen som numera dominerar vad man kan kalla för underground film. Med åren har det blivit Go och KT från Sydkorea som sedan hade sin peak i och med Memories of Murders som kammade hem på Sydkoreas motsvarighet till Oscarn samt 2000-talets hittills bästa film Oldboy, för att i år komma ner till en mera mänsklig nivå med Sympathy for Lady Vengance och A Bittersweet life.

Lika mycket som våld blandat med humor präglat Sydkoreansk film har skräck och, i brist på andra ord, galenskap, definierat japansk film. Ringu var startskottet och definitionen sattes med semi-uppföljaren Dark Water, en riktig casestudy i uppbyggnaden av skräck. Vem behöver skräp som Saw när folk både skriker och svimmar under visningar av filmer som Ringu, Dark Water och The Grudge?

Utöver skräcken har det bisarra varit centralt. Folk som förundras över Battle Royale har lite att ta igen – för den riktiga psychopärlan finns i Suicide Club, en film om ungdomar som börjar ta livet av sig i Tokyo för att det är trendigt. Eller varför inte Gozu, en film om bröstmjölk och manlig födsel(ni som sett den fattar).

Av naturliga skäl har årets utbud på den asiatiska sidan lungnat ner sig lite, även om betoningen definitivt hamnar på ordet ”lite”. Takeshi Kitanos egotrip Takeshis följer inga regler alls då allt är en dröm, vilket verkligen märks. Lady Vengance trappar ner från magnifika Oldboy till att vara mera mainstream och lättsam samtidigt som A Bittersweet Life från A Tale of Two Sisters regissören tar ännu ett steg mot blandningen av klassisk musik och konstnärligt våld i mötandes i en enda lång felfri symfoni.

Film från Asien är även påväg att äntligen slå in sig ordentligt på den internationella marknaden, där kluriga namn som Takeshi Kitano, Andy Lau och Takeshi Miike allt mer börjar bli hushållsnamn. Och visst drar man på smilbanden när man i en helt vanlig videobutik numera återfinner de senaste årens mästerverk. Men tyvärr har nog den absoluta toppen blivit nådd på Asiensidan för tillfället, och därför rekommenderas starkt att dyka ner i de 5 senaste årens moderna klassikers. För här kommer ni att hitta film som kommer att påverka filmskapande världen över de kommande åren.









/Filip Gieldon, filmstuderande i London – för tillfället i Stockholm!