Är George Clooney verkligen en Oscars-skådis?

George Clooney har chans till tre oscars i år, läste jag inför den stundande Oscarsgalan. En för bästa manliga skådespelare, en för bästa regissör och en för bästa manusförfattare.
De två sistnämnda har jag ingen aning om, eftersom jag inte sett något av hans tidigare verk inom det gebitet (och inte den nya heller för den delen). Men skådespelare??

Var inte George Clooney killen som slog igenom med dunder och brak för en si sådär tio år sen, som gråsprängd mjäkig sexsymbol i ”Cityakuten”? Alla kvinnor över trettifem föll i trans, och vissa yngre också, för hans isblå ögon och omhändertagande läkarprestation.

Sen var det i vanlig ordning dags för Clooney att visa sig på bioduken; så som det förr eller senare blir för alla skådisar, som slår igenom med dunder och brak i en tv-såpa. Ut på duken med honom, bara. Förväntningarna var knappast uppiskade; hur skulle man kunna veta vad som väntade, när läkarrocken plötsligt skulle av?

Enligt mig kunde George Clooneys agerande nämligen lätt brytas ner i sina beståndsdelar. Fem doser grå tinningarnas charm, tre doser samma-ansiktsuttryck-hela-tiden, och två doser cool James Bond med rynkad panna. Kvinnorna fortsatte falla som furor, men oscar; det var det långt till. I ”O Brother where art thou”, ”Out of sight”, ”Oceans Eleven” och till och med Rodriguez/Tarantino-filmen ”From dusk ’til dawn” tycker jag mig se ständigt samme Clooney; stilig men samtidigt alltför färglös för att pränta in något bestående intryck. Det som nu har hänt, vad än må vara, är alltså banbrytande, gränsöverskridande och häpnadsväckande till max.

Jag menar, det sämsta av allt George Clooney har gjort; det måste vara när han klädde i sig Batmankostymen (i ”Batman och Robin” 1997). Jag och min kille såg en minimisekund av den filmen för någon månad sen när vi satt och zappade. Det lustiga är inte att Clooney är stel (för den tävlingen tror jag allt att Val Kilmer vann).

Nej, det roligaste är hur man bara på kroppsspråket kan se att Batman inte alls är Batman, utan just George Clooney. Människor har helt individuella gångstilar, det må vara hänt. Men en av de första sakerna en skådespelare får lära sig är att träna bort de egenheter vi har i vårt rörelsemönster, för att till fullo kunna porträttera någon annan. Detta blir förstås ännu viktigare när man har att göra med en latexdräkt, där det enda som syns förutom plastiga magrutor och biffiga vadmuskler, är ett par ögon och en mun. George Clooney måste ha missat den träningen fullständigt. Och jag hade förvisso missat att han gick på ett speciellt sätt. Men jag såg det nu. Och det var allt jag kunde se.

Sen verkar det mot all förmodan som att gubben har humor, då han tackade ja till att ge röst åt hunden Sparky the dog i kritiska serien ”South Park”. Eller kanske var det inte humor som spelade in; kanske var det Clooneys välkända sida som samhällskämpe som lyste igenom.

För där har vi faktiskt en styrka hos mannen.
Det kan vara så, att Clooney blivit nominerad på grund av trenden i Hollywood just nu; - den som man inte kan säga något negativt om utan bara kan hoppas håller i sig. Nämligen att göra filmer med målet att väcka debatt.

Först ut var Charlize Theron som gruvarbetare och sexuellt trakasserad i filmen ”Noth Country”. En film som blivit allt annat än hyllad, men som förhoppningsvis ändå är början på en stegrande kritik mot dagens USA. Bolaget bakom idéen att få känsliga frågeställningar i hetluften via film heter Participant Productions. De har pengar nog att röra sig i de fina kretsarna, och kommer alltså inte att falla ner i för independent-avdelningens mörker. Det är även de som ligger bakom filmen ”Syriana”, filmen som gett Clooney sin oscarsnominering för bästa manliga.

Dessa tendenser; att vissa filmer ligger i tiden och därav ger oscarsnomineringar utav bara helvete, är inget nytt. Jag minns 1999, då Gwyneth Paltrow förvånande nog vann bästa kvinnliga för sin insats i ”Shakespeare in love”, den lite gulliga romantiska komedin, som överraskade ännu mer genom att ta hem priset för bästa film. Jag vill inte påstå att Oscarsgalan är som melodifestivalen, där fel låt alltid vinner och man själv sitter kvar bitter i soffan och vräker i sig popcorn; inte alls. Men ofta ser man just denna tendens, som känns så fjuttigt meningslös; att priserna går till filmer som bara råkar ligga rätt i tiden, och inte alls är värda ett pris om man granskar dem riktigt noga.

Nu kan jag inte uttrycka mig om vare sig ”North Country” eller ”Syriana”, då jag inte sett någon av dem. Gwyneth Paltrow var hur som helst tiotusen gånger bättre i ”Seven” än hon var i ”Shakespeare in love”, det är i alla fall en sak som är säker. Jag tror fortfarande att priset var nån form av utjämning. ”Shakespeare in love” i sig råkade vara ett charmigt, litterärt bevandrat och lätt tillspetsat litet verk, perfekt passande in i mallen för 1998 års stora trend av kostymdramer med kändisar i. Det är bara att tacka och ta emot när man hamnar i rätt fack, eller hur?

Participant Productions förtjänar, enligt vad jag läst om dem, allt strålkastarljus de kan få. Liksom ”Brokeback mountain”, som porträtterar bögar på ett mer rättvist sätt än tidigare skådat i Hollywood, är greppet att oscarsnominera smartare än något annat, då det för fram filmerna och lockar publiken att gå och se dem.

”Syriana” behandlar oljeaffärerna, och Clooney har väl aldrig varit skäggigare. Att det är Stephen Graghan, manusförfattare till ”Traffic”, som skrivit manuset, ger filmen extra mycket belysning och förväntan. Jag vill alltså inte ta ifrån dem denna oscarsnominering. Allt jag undrar över är George Clooney; denne stele gråhårige Batman-stofil. Kan jag ha missbedömt honom?

Har han faktiskt stigit i graderna, och är det så att han fram tills nu mer eller mindre har famlat i mörkret för mig; att det var JAG som behövde ett lyft på ögonlocket för att se att han faktiskt får vad han förtjänar?

Det ska bli spännande att se Oscarsgalan i år. Vissa trender är ju faktiskt av godo. Hur som helst verkar det som att varken jag eller resten av världen har sett det sista av George Clooney på ett tag framöver. Vem vet; kanske är det dags att omvärdera?