Viljan visar vägen och utilitarismen styr i 2000-talets kamp mot ondskan

Den starka viljan har alltid varit en av hjältens centrala egenskaper, oavsett om han är skeppsbruten Ithakakung eller digital kampsportmessias. Det nya årtusendets gryning för med sig en hjälte som speglas av en övernitiskhet av sällan skådat slag. Oavsett om det handlar om fängelseflykter, terroristjakter eller strider med sablar av ljus.

En stark vilja är tyvärr meningslös om viljan inte följs av ett syfte. En vilja måste följas av ett mål, ett ädelt sådant om man vill uppnå epitetet hjälte. Och det är i detta mål som den moderna hjältens etiska handlande gällande godhet och ondska blir intressant. Intressant och framförallt problematiskt därför att ändamålet ibland besudlas av medlen, hur ädelt det än må vara. Människans uppfattning om rätt och fel, godhet och ondska är värd att ifrågasättas oavsett om de moraliska valen görs i USA eller i en galax långt långt bort. Jack Bauer och Anakin Skywalker delar många attribut men i slutändan ställs de på olika sidor i polariseringen mellan gott och ont. Kan man se en enkel godhet i en av dem och samtidigt en genuin ondska i den andre?

Fred till vilket pris?

Oberoende en bakgrund som Jedi-riddare eller CTU-agent står utilitarismen högt i kurs i 2000-talets filmhjälte. Båda männen agerar vid första anblicken med en vilja att följa utilitarismens gyllene regel; största möjliga lycka åt största möjliga antal. En strävan efter lag och ordning som leder till fred och frihet. Men då dödsantalet stiger uppstår frågan; Till vilket pris? Och vem är det som får betala?

Jack Bauers extrema handlingsutilitarism visar en acceptans för att offra oskyldiga i kriget mot terroristerna. I kampen mot klockan väger rikets säkerhet bly och den personliga integriteten förblir fjäderlätt medan Bauer både hotar, torterar och skjuter oskyldiga. I serien 24 framträder en vågskål med kvantitativt mått där lidande vägs mot större lidande. Anakins handlande bygger på den utilitaristiska grundtanken men förvrids av ett maktbegär i ett ungt sinne. Den nyrekryterade Sith-lärjungen söker makten över döden för att förhindra lidandet som uppstår. Jedi-riddarens utilitaristiska tankar förändras på samma sätt som hans ögon till en motsatt betydelse. Att offra alla för att rädda en, den som har störst betydelse. Med ett fatalt misslyckande som följd.


Hur olik Bauer är Anakin egentligen? Den ödesbestämde ynglingen uttrycker i Attack of the Clones en naivt ogenomtänkt sympati för despotism; människor som inte klarar av att enas bör enas genom tvång. Anakin har precis som Bauer freden som slutligt mål och samma sak gäller för den falske Palpatine som vill skapa fred i galaxen genom sitt envälde med den personliga makten som drivkraft. Olika karaktärer med olika metoder men med en liknande vision.
Palpatines planer leder till Imperiets födelse, en världsmakt som blir den centrala samlingspunkten för ondskan i George Lucas universum. Som motsats ser vi i de äldre filmerna en motståndsrörelse som enar individualister mot den kollektiva Stormtrooperarmén. En motståndsrörelse som säkerligen skulle klassas som terroristisk med målet att störta en totalitär makt som både koloniserar planeter och utrotar oliktänkande med hjälp av dödsstjärnor. Men hur kan då den goda Kraftens förkämpar i de yngre filmerna strida för en federation med exakt samma dagordning som Imperiets?


Jedi-riddarnas handlande i Attack of the Clones och Revenge of the Sith går stick i stäv med den filosofi som lärts ut i de äldre filmerna. Jedi-riddarna leder kampen mot Dookus seperatistarmé och redan där uppenbarar sig ett imperialistiskt tänkande som går emot Jedi-riddarnas regel att bara använda Kraften i självförsvar. Vad händer med de världar som inte vill vara en del av en överstatlig (läs överplanetär) makt?


Lila mellan blått och rött

Den yngre trilogin ger skenet av att behandla korruptionen av en intergalaktisk federation men problematiserar lika mycket ett Jedi-råd som ruttnar inifrån. Den munkliknande Jedi-kåpan rimmar illa mot ett uppträdande som ger bifall åt spioneri och vars medlemmar inte drar sig för avrättningar. Mace Windus lila ljussabel vittnar om mer än färgskillnader när han efter att ha avväpnat Palpatine försöker avrätta Sith-mästaren. I ett av filmens starkaste ögonblick av förräderi hindrar Anakin Windu, dock helt i enlighet med Jedi-bushidon. Efter att tidigare avrättat en obeväpnad Dooku brottas Anakin med sitt samvete: ”I shouldn`t have done that, it`s not the Jedi way.”
Anakins mord leder senare till att ett annat hindras, han gör sin plikt när han skyddar Palpatine men skriver samtidigt under sin egen dom när han lemlästar sin ordensbroder. Förlusten av högerhänder blir ett tydligt signum för de Jedi-riddare som gör avkall på stoicismens grundpelare i kampen mot de egna känslorna.

Anakins oförmåga att kontrollera sina känslor blir ytterst tydliga i den tredje filmens grande finale. I den episka lavaduellen mellan lärjunge och lärare uttrycker både Anakin och Obi-Wan oförmågan till insikt. Anakin blir förblindad av sin ilska och ser inte den mörka väg han ger sig in på, Obi-wan gestaltar mycket tydligt det faktum som får Jedi-orden att gå under. I sin feberliknande maktyra ställer Anakin ett skarpt ultimatum till sin forna vän och mästare: “If you are not with me, you`re my enemy.” Detta resulterar kvickt i motrepliken “Only a Sith deals with the absolute.” Dialogens problem ligger inte i Sith-elevens retorik, den mörka sidan av Kraften har inga oberoende bundsförvanter där kan alla bli vän och fiende i rätt ögonblick. Däremot försvåras Jedi-riddarnas godhet i och med deras avkall på en benfast tro på absoluta regler och sanningar. För en Sith finns det inget som är heligt, lögner och sanningar är lika mycket värda i jakten på makt. Samma sak gäller demokrati och fascism. Palpatine gömmer sig bakom diplomatens ansikte men byter det mot den svarta kåpan när situationen så kräver.
Den goda sidan, den ljusa Kraftens riddare däremot ska uppehålla vissa premisser som inte får överträdas dvs att inte döda oskyldiga, avrätta obeväpnade och ägna sig åt odemokratiska metoder. Men när dessa regler bryts faller allt i bitar, det är därför Anakin förlorar tilltron till Jedi-orden, en faktor som spelar en stor roll i hans förräderi och misstro mot sin lärare.

24 och Star Wars rymmer båda konflikter med en ledare som döljer sin dagordning med makten i fokus. Den amerikanska presidenten har en vision om en stark nation men ställer sig över sitt folk och förtrycker dem i samarbete med terroristerna. Palpatines vision är en allsmäktig där fred i galaxen och hot om våld går hand i hand. Det är lätt att se båda ledarna som onda karaktärer och något annat vore lögn. Men när det kommer till hjälteroller är det inte lika lätt att se kontrasten mellan godhet och ondska. I världar som gärna vill se på verkligheten som svart och vit bryter gråzonerna igenom mellan den vita Kraften och den mörka sidan. Vilken Anakin, Bauer och Jedi-riddarna står på låter jag vara osagt