Den borde ha blivit bättre #1

Tanken är att göra en serie krönikor om en av filmnördarnas värsta fiender, nämligen besvikelsen. Ni vet, filmerna som man såg fram emot, som hade alla förutsättningar att bli bra, men när de väl gick upp på duken så… saknades något. Jag ska en gång i veckan skriva av mig om filmerna som borde ha blivit bättre, och varför de fick mig att vilja lämna biofåtöljen av ren ilska Fallet innan mållinjen kan ha berott på hype i pressen, något jag hört av en kompis, en fjäril i magen, en felande länk bakom eller framför kameran. Huvudsaken är att den resulterande filmen gjorde mig arg, rädd, ledsen och besviken.

Veckans val blir Rand Ravichs sciencefiction-thriller “The Astronaut’s Wife” från 1999. Åtta år har gått, men än idag blir jag nedstämd bara av att skriva ut titeln.

Guldgossen Johnny Depp spelar astronauten Spencer, som efter ett mystiskt uppdrag i rymden kommer hem som en förändrad man. I centrum står då Spencers fru Jillian, som spelas av Oscarvinnaren Charlize Theron. Publiken får följa hennes sökande vad som egentligen hände hennes man uppe i rymden. Det är en spännande premiss, och upplägget ger senare i filmen vibbar från en av mina absoluta favoritfilmer - “Rosemary’s Baby”. Så vad kunde gå så snett när två av branschens hetaste skådespelare axlar ett mysterium som doftar Polanski?

Randy Ravich har skrivit och regisserat filmen. Vem är han? En IMDB-sökning senare är jag inte mycket klokare. Däremot vet jag att det är hans fel. Han pekar och skriker i megafonen om vad Depp och Theron ska göra, hur de ska bete sig, hur de ska kunna uppfylla hans vision. Men hur ska skådespelarna kunna göra rätt när mannen bakom kameran gör helt fel?

Randy har uppenbara problem med tempo. Han väljer att kasta oss in i ett spännande synopsis, men lyckas aldrig ta oss vidare därifrån. Vi tvingas stanna i en inledning som såg roligare ut på papper än på duken. Jag väntar ut startsträckan, blir som huggen i ryggen av en plågsam dramaturgi och samling klyschor, och så plötsligt rullar eftertexterna. Randy borde ha lämnat synopsis hos en kompetent manusförfattare, och lämnat registolen åt någon som orkar ge vettig regi.

“The Astronaut’s Wife” är personen du träffar på krogen, som verkar spännande och intressant. Du lyssnar, personen pratar för fullt, lovar både det ena och andra. Dagen efter vaknar du upp med en rejäl bakfylla, och det enda som får dig att må sämre är de ekande visdomsorden från krogvännen… När du tvättar händerna ser du numret skrivet på handleden. Ska du ringa upp? Nej, det kanske är lika bra att stanna hemma och se en bra film istället.