VECKOKRÖNIKA #70 – tio tv-höjdare och ett magplask

Vilka tv-program och tv-händelser kommer man att minnas från det gångna året? Det är förstås olika för olika tv-tittare. Någon minns isolerade bönder som sökte ladugårdsfixerade fruar. Någon minns en före detta Big Brother-brud som kammade hem hela ”Idol” i Globen. Karlsson minns följande 10 tv-höjdare, i omvänd ordning för spänningens skull:

10. Svensson, Svenssons comeback. Där TV4-kusinen ”c/o Segemyhr” misslyckades i sin comeback för några år sedan, med en oinspirerad fjärde säsong där manuset var svagare och miljön brunsolkig och tråkig, så gjorde ”Svensson, Svensson” betydligt bättre ifrån sig. Serien var kanske inte oumbärlig varje vecka, men den hade fortfarande folklig charm, samtidsskildrande fingertoppskänsla, rapp dialog och ett oslagbart radarpar i Allan Svensson och Suzanne Reuter.

9. Det analoga tv-nätet släcktes ner. Och allt blev digitalt. Det skulle bli bättre bild, bättre ljud. Hade man ingen glassig tv gjorde det ingen större skillnad. En eloge till min farsa som försökte installera sin box med kortet insatt upp och ner.

8. Tack Gode Guds första säsong. Komisk improvisationsteater. Peter Magnusson floppade rejält som fånig cowboy. Oväntade talanger var Carina Berg i kyrkan, Idol-Clabbe som mafioso och Gudrun Schyman (!) som pratsjuk mäklare. Hon kunde, i sann politikeranda, bortförklara allt ifrån hål i golvet till ett polisavspärrat badrum.

7. Jan Guillou gästade Fredag hela veckan. I en klockren sketch ledde han något i stil med ring-in-programmet ”Ordjakten”! Det kan diskuteras om det var välbehövlig självdistans eller egocentriskt bekräftelsetvång.

6. David E. Kelleys obeskrivliga advokatserie Boston Legal. Manlig vänskap på en balkong. Gång på gång sögs man in i den där välformulerade kostymvärlden som trots allt hade ett hjärta. En värld full av brottande advokater, tacklande dvärgar och boxande Buzz Lightyears. Galet och roligt.

5. Battlestar Galactica fortsatte sitt intergalaktiska segertåg. ”The 4400” och ”Star Gate Atlantis” i all ära. Den bästa sciencefictionserien som producerades 2007 var ”BG”. Mänsklighetens sista karavan i rymden flyr från dödliga maskiner som kan ta mänsklig skepnad. Mörk, oförutsägbar och spännande tv-serie där rollfigurerna har djup. Frakking wonderful!

4. Kristian Luuk som programledare för Melodifestivalen. Rätt humor i rätt sammanhang, om ni frågar min generation. Han hade inte gjort något vettigt sedan ”Sen kväll med Luuk”. Rätt åt TV4 att SVT köpte över honom. Andra chansens ansiktslyftning var också lyckad.

3. Heroes blev en tittarsuccé. Glöm tillgjorda superhjältenamn och färgglada dräkter. Precis som ”Lost” la ”Heroes” krutet på en ovanlig situation, starka karaktärer och en mystisk story. Den nördige japanen måste vara den skönaste tv-figuren sedan Hurley i ”Lost”.

2. Amanda sjöng Hallelujah i Idol. Vackert, sårbart och utklassande. Juryn gav stående ovationer till denna triumf i inlevelse. Ett wowögonblick att minnas, tills nästa utfreakade castingturné drar igång 2008.

1. Lost säsong 3 – säsongsavslutningen. Smart att Jacks till synes meningslösa flashback istället visade sig vara en flashforward från tiden efter att några från ö-gänget återvänt till civilisationen. Lyckat också med Charlies uppoffring i undervattensstationen, Hurleys monstertruckbeteende och Jacks kompromisslöshet gentemot the others lömske ledare Ben. ”Lost” is back on track! Hypersnabb åttaminutersresumé och lovande trailer till säsong 4 hittar ni här.

Årets bottennapp: Den överskattade och sensationslystna duon Filip & Fredrik som åt varandras rumpa och släppte lös elefanter mitt i Kristianstad. Begåvat. ”Jackass” framstår som raketforskare i jämförelse.

Då återstår bara den charmiga snubbelkomiken i ”Grevinnan och betjänten”. Gott nytt tv-år!