Johan Karlssons ultimata årskrönika 2007

Årets 11 bästa filmer var följande:

1. SPIDER-MAN 3
En film som jag sammanlagt såg tre gånger på bio, vilket är ett personligt rekord! En gång för att recensera den för lokaltidningen, en gång för nöjes skull med goda vänner och en tredje gång dubbad till tyska i Tyskland. Den ultimata superhjältetrilogin fullbordades med en underbar final som hade allt man kunde önska. Från vissa håll gnälldes det på att det var för lite Venom och för många skurkar att bolla med på en gång. Men såg man det som att den första Spidde-trilogins kärna var och förblev relationerna mellan Peter, MJ och Harry så var man bara tvungen att älska hur trean knöt ihop säcken, med ett med nöd och näppe halvlyckligt slut. Superbra!

2. APOCALYPTO
Fräsch och medryckande. Det bästa Mel Gibson gjort sedan ”Dödligt vapen 4”. Spänningsmoment som inte var av denna värld när bortrövad medlem av stam snabb som en panter flydde genom djungel för att rädda gravid fru innan plågoandarna hann ifatt.

3. DEATH PROOF
Skön underhållning. Tarantinos pådrivande dialog trollband i en häftig retrofilm med snurrande kamera där manuset inte var det viktigaste och Kurt Russell fick spela trafikfarlig seriemördare. Girlpowerslutet var inte för alla, men förbaskat härligt i mina ögon.

4. SAW IV
Nya manusförfattare ingöt välbehövligt liv i nutidens ruggigaste skräckfilmsserie. Jigsaw var visserligen död, men hans sadistiska dödsfällor fortsatte att gäcka kommissarie Hoffman och hans allt färre kollegor. Allt som man förväntade sig av den halvdana tredje filmen införlivades i den betydligt bättre fjärde; betydelsefulla tillbakablickar om John Kramers tidigare liv, fler bortkomna karaktärer och lösa trådar som knöts ihop och inte minst en fantastisk twist! Twisten i slutet var den bästa sedan den i tvåan. Helt omöjlig att förutse och till en början knappt begriplig. Nästa år: ”Saw V”. Notera att fyran bara var för fansen. Inte sett någon tidigare Saw-film? Då var ”Saw IV” lika meningslös som en motorsåg utan bensin...

5. DEAD SILENCE
Från skaparna av original-Saw. Onda dockor flödade det av. Övernaturligt läskig berättelse om den gamla kvinnan Mary Shaw som skar ut tungan på sina offer om de skrek av fasa. Man minns den oväntade buktalartwisten, den räliga speldosemusiken och den dimmiga atmosfären. Lätt en av årets mest underskattade rullar.

6. THE QUEEN
Helen Mirren, drottningen av brittiska deckare, förtjänade sin Oscar för bästa huvudroll i det fascinerande och stundtals komiska drottningdramat ”The Queen”. En skickligt sammansatt film som fick en att känna sympati för drottning Elizabeth II. En stålsatt kvinna av den gamla stammen som inte kunde förmå sig att öppet sörja folkets prinsessa, Diana.

7. THE SIMPSONS MOVIE
Oväntat angelägen filmversion av långvarig tv-serie som till och med slog an en känslomässig sträng. Gul var kul. Sensmoralen? Klister var bättre än jetpack. Och vem ville inte ha en egen spindelgris i taket?

8. SUNSHINE
Danny Boyles domedagshärliga sciencefiction hade något extra. Solen höll på att slockna. Köldknäpp hotade Tellus. Sista-hoppet-astronauter åkte ut i rymden i avancerad raket för att förhindra undergången. 100 gånger bättre än ”Armageddon”. Tilltalade mitt hungrande sciencefictionhjärta.

9. EVAN ALMIGHTY
Ännu en vanlig kille uträttade mirakel i humorns namn, och byggde en bautabåt som lockade till sig en hel djurpark med djur. Storyn kändes mer genomtänkt och tänkvärd än den i ettan. Steve Carell spelade något mer lågmält än Jim Carrey, men blev roligare och roligare ju längre filmen höll på. Carells minimalistiska knäppdans och absurda akvarieminer höll världsklass.

10. HOSTEL: PART II
Tortyrrysare som skrämdes med råge. En kannibal lät sig smaka på ett ben. En sadistisk kvinna rispade med en stor lie mot en oskyldig stackares rygg. En mans ädlare delar… ja, använd fantasin. Naket, rubbat och skoningslöst. Till och med värre brutalitet än i den i ”Saw”. Aldrig mera vandrarhem!

11. WILD HOGS
Medelålders män (John Travolta med flera) gav sig ut på osannolikt motorcykeläventyr i trivsam roadtripkomedi. Roligaste scenen? När de fyras gäng fick slut på soppa och drog sina bågar i ökenliknande miljö. En ful asgam vinglade förbi. Då svamlade Martin Lawrence något om att han sparade spott i munnen för att spottet nästan blev som en klunk vatten, men det smakade fortfarande spott. Där asgarvade jag i alla fall. Extreme makeover-slutet var också guld.


* Årets stolpskott: ”Ghost Rider” och ”Transformers”.

* Årets dvd-box: ”Boston Legal” säsong 3. Njutbar.

* Årets skandinaviska överraskning: norska rysaren ”Kallt byte” som levererade på fjället.

* Årets biodejt: ”Göta Kanal 2”. Där jag träffade min tjej. Hyfsat rolig film, förträffligt sällskap.

* Årets sömnpiller: ”Zodiac”. Zzzz. Man visste ju att mördaren inte skulle åka dit. Skärpning Fincher!

* Årets komiska djur i Stiller-komedi: Apan i ”Night at the Museum”.

* Årets chock: Helena Bergströms regidebut ”Se upp för dårarna”. Efter den där sköna feelgooddramakomedin om två brudar som är sugna på polisyrket så måste man börja ta Bergström på allvar. Damn. Var ska detta sluta? Snart gör väl David Lynch en begriplig film…

* Årets retro: ”Mr Beans semester” och ninjasköldpaddorna i ”TMNT”.

* Årets töntigt tappade hjärna: ”Pirates of the Caribbean: Vid världens ände”. Suck, suck.

* Årets actionhjälte: Bruce Willis i ”Die Hard 4.0”. Old action heroes die hard. Och få har en sådan läcker catchphrase som John McClane. Mer av dottern i femman, tack.

* Årets mest svåruttalade: Råtta-tott. Råtta-toj. Råtta-to-ii? Skojig rulle i alla fall. Även årets julklapp till anställda på hälsovårdsmyndigheten.

* Årets misslyckade kloningsförsök: Alice i ”Resident Evil: Extinction”. Ripley 8 någon?


Det var nog allt. 2008 välkomnar vi filmer som ”AVP 2”, ”Indy IV” och ”The Dark Knight” med stora famnen. Gott nytt filmår igen!