VECKOKRÖNIKA #92 – tio rysare med hög skrämselfaktor

Halloween är mer än bus, godis och urgröpta pumpor. Halloween är också skräckfilmernas tid. Här listas tio stycken dvd-filmer med rejält hög skrämselfaktor.

10. Venom (Jim Gillespie, 2005)
Betyg: 3
Voodoogumma omkommer och ger upphov till en mordlysten lastbilschaufför som har kofoten i högsta hugg och giftormar innanför skinnet. Ett gäng ungdomar hamnar mitt i soppan och försöker klara livhanken, efter den klassiska skräckfilmsformeln. Omslaget signalerar ”b-film”, men utförandet är smidigt och brutalt i detta fall. Voodoovinklingen funkar fint och bjuder in till tacksamt läskiga miljöer. Man engagerar sig i hur blodbadet ska sluta. Karaktärerna har minst två dimensioner och för berättelsen framåt som ett ångande lokomotiv. Bättre än väntat. Regissören har också gjort ”Jag vet vad du gjorde förra sommaren”.

09. Mimic (Guillermo del Toro, 1997)
Betyg: 3
Gillar du ”Hellboy I-II” och ”Pans labyrint”? Då kan det vara värt att kolla in den visuelle regissören Guillermo del Toros tio år gamla ”Mimic”, som handlar om genetiskt muterade kackerlackor som bor i kloakerna och vars favoritmat är människor. I rollerna märks Mira Sorvino och Charles S. Dutton. Undvik dock de värdelösa uppföljarna.

08. Kallt byte (Roar Uthaug, 2006)
Betyg: 4
Något så oväntat som en norsk slasherfilm som visar var IKEA-skåpet ska stå! Lätt bättre än svenska ”Strandvaskaren”. Fem norska ungdomar beger sig till ett avlägset fjäll där mobilen inte har täckning. En av fem bryter benet till följd av vågad snowboardåkning. Bittert nog är det flera timmar till civilisationen om man har en skadad kamrat att bära på. Som tur är hittar gänget ett igenbommat fjällhotell i närheten av olycksplatsen. Mindre lyckosamt är att en person utrustad med en ishacka befinner sig alldeles i närheten och har mord i sinnet.

07. Battle Royale (Kinji Fukasaku, 2000)
Betyg: 4
”BR” är som en modern variant av ”Flugornas herre”. Niondeklassare tvångsplaceras på en öde ö och tvingas döda varandra för att överleva. Vem har den starkaste överlevnadsinstinkten, och till vilket pris? Filmen har ett hänsynslöst upplägg, med inbakad dokusåpakritik.

06. Vacancy (Nimrod Antal, 2007)
Betyg: 4
Inga konstigheter: Bara ett par (skickligt spelade av Kate Beckinsale och Luke Wilson) som är osams och kör vilse och checkar in på fel motell vid fel tidpunkt och sätter på videon. En våldsam videokassett visar folk som blir angripna. Men vänta lite nu: Filmen utspelar sig i samma rum som paret befinner sig i – paniiik! Och snart är det parets tur att mördas. Det här är en enkel men effektiv rysare, där de sympatiska huvudfigurerna trängs in i ett hörn. ”Vacancy” utspelar sig bara i en miljö, fast den miljön utnyttjas maximalt. Det ger storyn fokus. Skapar närhet till karaktärerna. Musik och övriga stilelement skapar en övertygande helhet. Ruggigt bra och medryckande!

05. Cube (Vincenzo Natali, 1997)
Betyg: 4
En handfull främlingar – läkaren, polisen, kontorsnissen, utbrytarkungen etc – vaknar upp i en gigantisk kub. Bara genom samarbete kan de ta sig ut. Men hur kom de till labyrinten? Och varför är just de utvalda? På varje sida i kuben finns en dörr som leder till en likadan kub, fast i olika färger. Haken är att det finns dödliga fällor i vart och vartannat rum. Det här är INTE filmen för dig med svaga nerver eller klaustrofobi. En lågbudgetfilm med övertygande skådespelare och dialog som heter duga. Visste du att alla huvudkaraktärerna är namngivna efter fängelser?

04. När lammen tystnar (Jonathan Demme, 1991)
Betyg: 5
Jodie Foster + Anthony Hopkins = braksuccé! Ung FBI-agent tar hjälp av manipulativ och inlåst mördare i jakten på en annan mördare. Hopkins första film som farligt intelligent kannibal är också den bästa och mest spännande. Sedan är Hannibal Lecters flykt en modern klassiker.

03. Halloween (John Carpenter, 1978)
Betyg: 5
John Carpenters välkända ”Halloween” vinner mycket på att mördarens ansikte är dolt, att han rör sig så iskallt långsamt och att han aldrig yttrar ett ord. Michael Myers blodbad ackompanjeras dessutom av en odödlig musikslinga som ger ett panikslaget intryck med sitt syntiga stuk. Håll dig däremot borta från remaken. Den suger apa, för att tala klarspråk.

02. Saw (James Wan, 2004)
Betyg: 5
En fin skräckfilmstradition sedan 2004 är att Lionsgate ger ut en Saw-film om året på bio. Filmseriens styrkor är olidligt hemska fällor, en fascinerande gärningsman och häpnadsväckande slut. Pusselbitsmördaren, som har en förkärlek för små kassettbandspelare, försöker få sina väl utvalda offer att uppskatta livet, genom att placera dem i sadistiska och brutala dödsfällor där överlevnaden har ett högt pris. Ettan är allra bäst, men tvåan och fyran är också riktigt bra.

01. Alien (Ridley Scott, 1979)
Betyg: 5
I rymden, på den dimmiga planeten LV-427, kan ingen höra dig skrika. Den stilbildande scifiskräckfilmen ”Alien” slog ner som en bomb -79 och skrämde vettet ur biobesökare som aldrig tidigare sett något så fasansfullt som den bröstkorgsutbrytande, syraläckande och dubbelkäftade xenomorfen. Den som hävdar att ”Blade Runner” är Scotts främsta sciencefictionverk vet inte vad han/hon talar om. ”Alien” tar tid på sig, blir extremt skrämmande och har tidernas tuffaste hjältinna – Ellen Ripley (Sigourney Weaver), som följde med i ytterligare tre filmer.

Oläskigast just nu: ”The Grudge 2” (dvd) – en oengagerande, rörig besvikelse (remaken).
Läskigast just nu: ”Mirrors” (bio) – stadig spegelskräckis med Kiefer Sutherland där käkescenen i badkaret är bland det värsta jag sett!