Stjärnor på slott upprör

Jag har aldrig sett ett helt avsnitt av “Stjärnor på slottet”. Däremot har jag sett delar av det. Kunde liksom inte undgå att sätta mig ned när jag av en händelse fick en reprisen förra helgen av den omdiskuterade Gardell-Dellert-härvan. Gardell växte i mina ögon. Dellert fick mig att skratta. Hon påminner om en kollega jag hade för ett par år sedan och som nu är pensionär. Så lite bitsk, manhaftig, sur och lagom tråkig.

Det Sverige har fått se den här säsongen av “Stjärnor på slottet” är ingenting annat än ren och skär studie i klass, psykologi, sociologi, könsroller, genusperspektiv och empati. Jag erkänner motvilligt att det finns en hel del av intresse i serien för den som är intresserad av att studera människor och individer och hela soppan som bjuds ligger mig i smaken. Och då ska man veta att jag i vanliga fall fullkomligt förkastar alla sorters “stjärnor-på-diverse-saker”-underhållning.