Hyllningsdikt till Ripley

Fröken Ellen Ripley (Sigourney Weaver). Rymdknegare. Kattälskare. Ensam överlevare från Nostromo och Sulaco. En stark kvinna i många skepnader: Sarkastisk klon, modig martyr, mjuk mamma och en alldeles suverän men plågad actionhjältinna. Tar kommandot när alla andra får panik. En Alien-film utan Sigourney och hennes närvaro i huvudrollen är som en Terminator-rulle utan Arnie - otänkbart. Det här är min anspråkslösa hyllning på rim till tidernas coolaste filmhjältinna - Ellen Ripley. Signing off.





WEYLAND-YUTANI

Med facit i hand, summan av kardemumman:
Kapten Dallas skulle aldrig gått in i lufttrumman
Företaget ville skicka monstret till en värld med barn i
Förbaskade Weyland-Yutani!

Soldaterna blev mer och mer skraja
Och räddningsplanen höll på att paja
Ett barn i famnen och ett granatgevär
Ripley tog hand om alla besvär

Bishop delades på mitten av en gadd
Men kopplades ihop med tillit och sladd
Drottningen sögs ut i den kalla atmosfären
Knuffad av den överlevande karaktären

Men kärnfamiljen blev inte långvarig
Mardrömmen var iskall och marig
Ett sista slemmigt ägg i takhöjd
Evakuerad till marken, fast långt ifrån nöjd

Ripley 8 var den sarkastiska klonen
Hon förstod allvaret i situationen
Men dör man flintskallig på en fängelseplanet
Så förlorar man lite av sin identitet