TELLUSPROFILER #3 – Stefan Björnlund

Tellusfilms skribent Stefan Björnlund har många järn i elden. Stefan är aktuell i senaste numret av Studentliv (2/09) där det berättas att Stockholmsstudenten pluggar sin passion – film. Därmed är han självskriven som nästa Tellusprofil.


¤ Basfakta:

Fullständigt namn: Stefan Henrik Björnlund.

Ålder: Jag har ett par månader på mig att undvika rock-döden, då jag härnäst ska bli 28.

Yrke: Fortfarande student, men det ska det snart bli ändring på.

Utbildning: Ett långt studentliv innehållande både MKV-program, litteraturvetenskap och numera även filmvetenskap.

Intressen: Jag kan ju dra till med det svårdefinierade "kultur" men det är väl lika bra att plocka fram specifika ämnen; film, litteratur, allsköns svängig musik, teater och filosofi. Just det ja, knivjonglering och bakning också.

Favoritfilmskapare: Wong Kar Wai, David Lynch, F.W Murnau, Stanley Kubrick, David Fincher, Fritz Lang, Darren Aronofsky.

Några favoritskådisar: Vincent Price, Louise Brooks, Cate Blanchett, Brian Cox, Sam Rockwell, Orson Welles, Clark Gable.

Några favoritfilmer: "Dr. Caligaris Kabinett", "Nosferatu", "In the Mood for Love", "2046", "Grizzly Man", "The Shining", "I hetaste laget", "Fight Club", "Metropolis".

Några hatobjekt: Det är alldeles för enkelt att sparka på de som gör undermåliga datorspelsfilmer eller explosionsepos så de får vila ett tag. Men jag måste tillstå att jag inte är den första i biljettkön då Colin Nutley bjuder på föreställning.

Film som jag ser fram emot: Sci fi-filmen "Moon" med Sam Rockwell som förhoppningvis blir något åt Solaris-hållet. Den utspelar sig på en månbas där Rockwell, som spenderat 3 år i ensamhet, börjar uppleva saker som till synes inte existerar och han tvingas till konfrontation med sitt eget liv. Jag blev ganska besviken på "Sunshine" så jag tycker att någon är skyldig mig en bra rymdfilm.


Johan Karlsson: Hur kommer det sig att du fick ett helt uppslag i Studentliv, Stefan?
Stefan Björnlund: Det var faktiskt genom Existentiell Filmfestival. De hade gjort en intervju med Tomas som ligger bakom festivalen och genom honom kontaktade de mig för en studentintervju. Sen att det blev ett helt uppslag beror ju på den grymt graciösa bilden på mig balanserandes på biostolarna.

JK: I intervjun i Studentliv lyftes det fram att du “missionerar för att främja samtalet om film”. Vilken film samtalade du om sist, med vem och vad diskuterades?
SB: Jag och min syster diskuterade nyligen karaktären Leland Palmer från "Twin Peaks", där vi hade skilda meningar om hur vi uppfattade honom. Jag tycker att han är en fascinerande person som rymmer många olika dimensioner. Man kan se honom som en modern Dr Jekyll/ Mr Hyde, en otroligt intensiv människa både när det kommer till uttrycklig glädje och traumatisk sorg. Det ligger något oerhört melankoliskt över honom och samtidigt något väldigt skrämmande, vilket alla som sett serien vet. Han är fortfarande upphovet till många av mina mardrömmar.

JK: Ryktet säger att du skriver uppsats just nu. Vad handlar den om?
SB: Ryktet stämmer bra. Den handlar om Judas-karaktären inom filmer som behandlar Jesus sista dagar. Då filmskapare har tagit sig konstnärliga friheter i förhållande till Jesus blir det mycket kontrovers, men Judas-karaktären kan man tydligen använda väldigt frihetligt och anpassa efter det egna tycket. Jag fokuserar på hans förräderi och motivet bakom detta för att kunna urskilja den moderna Judas-karaktären. Det blir även en del paralleller till sci-fi genren då en liknande karaktär dyker upp i relation till de frälsare vi finner i datorskapade världar och galaxer långt bort.

JK: Vad lärde du dig av kursen i filmkritik som du tog i Falun?
SB: Grymt mycket. Det var den som öppnade filmvärlden för mig och även filmhistorien. Man fick chans att se mycket film man aldrig hade kommit i kontakt med innan och det gav mig en oerhörd mersmak när det kom till äldre film och även till den akademiska miljön.

JK: Vad jag har förstått drar du ett tungt lass beträffande den existentielle filmfestivalen som arrangeras årligen i Dalarna. I år kommer tydligen förre ärkebiskopen KG Hammar. Öppnar det upp för religiösa samtal knutna till lite djupare film eller kommer ni att snacka high concept med Hammar?
SB: Det roliga var att den första film KG Hammar talade om var Disneys postapolalyptiska äventyr "Wall-E" som vi visade på festivalen. Han la fram ett kristet perspektiv på filmen och pekade på teologiska detaljer i filmen som jag inte reflekterat över. Dessutom drog han paralleller till vår verklighet, det aktuella miljöhotet och avsaknaden av sympati i vår värld. Men samtidigt efterlyste han kärlek och hopp, vilket är mer än behövligt idag. Det blev ett väldigt givande seminarium som både gav eftertankar och en hel del skratt.

JK: I Studentliv kom ett filmprojekt på tal, där barn i åldrarna 6-15 fick göra egna enminutersfilmer. Hur var det att jobba med barn? Vilka filmidéer kunde de ha?
SB: Det var grymt kul och väldigt intensivt. Det var första gången jag gjort film med barn och det slående var just deras tänkande som inte på något sätt hade strypts när det kommer till det kreativa. Genomgående var det mycket idéer om vänskap och konflikter som slutade lyckligt, vilket var väldigt betryggande trots förekommande atombomber och bränder.

JK: Enligt dig är ”The Wrestler” vårens film. Kan du motivera varför?
SB:Jag är svag för Aronofskys filmer och håller både "Requim for a Dream" och "The Fountain" nära hjärtat. "The Wrestler" gjorde mig inte heller besviken, då regissören tar ett fast grepp om en nöjesindustri där kroppar slits och sargas för att till slut spottas ut utanför strålkastarljuset. De olika perspektiven på kroppen som förbrukningsvara tillsammans med starka insatser från både Mickey Rourke och Evan Rachel Wood gör den klart till vårens film. Än så länge.


¤ Vi avrundar med några snabba:

Steven Spielberg eller Ingmar Bergman

Bio eller dvd

Nils-Petter Sundgren eller Emma Gray Munthe

Stockholm eller Dalarna

Jim Carrey eller Adam Sandler

Jönssonligan eller Maria Larssons eviga ögonblick