SFF11: Festivaldagbok #1

Efter en sporadiskt besökt pressvecka började jag mitt festivalande blygsamt. Jobb, skola, och minnen från förra årets frustration över Festivalens utbud höll mig borta från de av festivalen ockuperade biografsalongerna i Stockholm. En smygstart med "People Mountain People Sea". Katastrof! En typisk festivalfilm där en man dödar en annan man och en man som inte säger något måste hämnas. Men fina miljöer från norra Kina.

Jag blev avskräckt och var tvungen att stanna hemma under torsdagen. Svårt chockad. "Miss Bala" på fredagen. Samtalade med en bekant om filmen dagen efter. Han klagade på att man inte förstår karaktären, en modell som blir indragen i Mexikos organiserade brottslighet. Men karaktärspsykologi har jag aldrig brytt mig om och kunde därför finna njutning av Gerardo Naranjos film vars ljudspår förmodligen innehåller mer information än vad bilden gör. Och om hur många filmer kan man säga det egentligen?

Upplyft och på gott humör efter den föregående dagens visning begav jag mig in mot stan för en asiatisk filmdag. Först ut var 3D-skräckisen "Tormented" vars originaltitel är mycket bättre: "Rabbito Horâ 3D". Shimizus film är en välgjord genrefilm med fint foto av Christopher Doyle. Filmen kretsar kring en familj med ett jobbigt förflutet. 2 fina detaljer: 1) Familjens förråd liknar till mångt och mycket ett mausoleum och fungerar både som en portal bakåt i tiden men också som en minneskammare med minnesskapande objekt. 2) Spiraltrapporna som hämtade från Hitchcock (kanske en ledtråd till Shimizus filmskapande?).

Dagens andra film, tillika den tillsammans med Kaurismäkis "Mannen från Le Havre" hitintills bästa filmen på festivalen än så länge var Hong Sang-soos "The Day He Arrives". I vanlig ordning handlar filmen om en filmskapare som tröttnat på att skapa film och hänger istället på barer med vänner. Till skillnad från Sang-soos näst senaste "HaHaHa" är "The Day He Arrives" helt besparad från trick och lekar med filmens narrativ. Istället bjuds vi på en rakt berättad historia, med flertalet minnesvärda scener. Sang-soo är en regissör som bevisar att det kanske inte behöver vara så svårt och så överjävligt dyrt att göra en film. En genomarbetad idé och en digital filmkamera är det enda som krävs.

Dagens tredje och sista film var Shion Sonos "Guilty of Romance". Precis som Sang-soo är Sono en otroligt produktiv filmskapare. De senaste tre åren har han gjort fem långfilmer. "Guilty of Romance" är en berättelse tagen från verklighetens Tokyo och stadens prostitutionskvarter. En ung hemmafru gift med en framgångsrik författare blir uppraggad av en utvikningsagent och slussas därigenom (lite av eget intresse) till Tokyos mörkare gator. Sonos film är en vansinnig attack mot ett traditionalistiskt Japan där gränserna mellan vitt och svart är lika tydliga som otydliga.