Den tyske amerikanen

Då var det dags igen. Roland Emmerich är med sitt sedvanliga tvåårsintervall på nytt bioaktuell. Hans nya film The Patriot, som går upp på de svenska biograferna den 28 juli, skiljer sig dock rejält från hans tidigare filmer. Till skillnad från de science-fiction äventyr han gjort sig känd för gör han i The Patriot en 180 graders sväng på tidsaxeln och förflyttar sig bakåt i tiden till det amerikanska frihetskriget i slutet av 1700-talet.

Redan som filmskolestudent fastnade den tyskfödde Emmerich för specialeffekter och science-fiction berättelser vilket han visar i sitt examensprojekt Daz Prinzip Arche Noah. Filmen, som är den dyraste studentfilmen i Tysklands historia, blev officiell öppningsfilm på Berlins filmfestival 1983, vilket gjorde att han direkt fick internationell uppmärksamhet. Hans nästkommande tyska filmer blev dock floppar och Emmerich lyckades inte riktigt få ordning på sina produktioner förrän han 1989 började sitt samarbete med den amerikanske skådespelaren och producenten Dean Devlin, som öppnade vägen till Hollywood för honom. Väl i Hollywood lyckades han betydligt bättre och Emmerich är idag en av världens största actionfilmregissörer.

Emmerichs första Hollywoodfilm blev den RoboCop inspirerade Universal Soldiers från 1992 med Dolph Lundgren och Jean-Claude Van Damme i huvudrollerna. Filmen som handlar om två förbannade mördarcyborgs som löper amok fick, trots sågning av kritikerna, publiken att strömma till och filmen blev en ekonomisk succé. Med pengarna som Universal Soldiers spelade in kunde Emmerich och arbetspartnern Devlin nu själva producera sitt nästa projekt Stargate, ett science fiction äventyr med hieroglyfer, anubisar och dimensionsresor blandat i en enda röra. Liksom deras föregående film älskades den av publiken och pengarna rullade in. Stor vill bli större och 1996 fortsatte Emmerichs och Devlins Hollywoodkapprustning med deras största succé hittills, Independence Day. Filmen som knappast behöver någon närmare presentation är en av filmhistoriens mest framgångsrika filmer och togs emot väl av både publik och press. Snabba kast från succén med Independence Day blev 1998 års Godzilla som sågades av båda press och publik och filmen som backats upp av ofantliga reklamkampanjer hade problem att gå ihop ekonomiskt.

Emmerichs filmer är inte direkt kända för att ha bra manus och handling, istället läggs krutet på maffiga effekter och bombastiska actionscener. Detta har gjort att regissören inte direkt är kritikernas älskling men publiken har alltid gillat Emmerichs filmer (med undantag för Godzilla). I The Patriot går regissören alltså till skillnad från sina tidigare filmer tillbaka i tiden. Filmen utspelar sig i 1700-talets Amerika under det amerikanska frihetskriget, och fast det låter otroligt så finns här varken rymdgubbar, mördarrobotar eller muterade jätteödlor. Man får istället hålla till godo med musköter, hästar, yxor och en förbannad Mel Gibson i huvudrollen, vilket kanske inte är det sämsta (eller?).

Emmerich och Devlin som brukar stå för manusskrivandet har i The Patriot överlåtit skrivandet till Robert Rodat som 1999 Oscarnominerades för sitt manus till filmen Saving Private Ryan. Något som enligt Emmerich har varit positivt för produktionen eftersom han då har kunnat koncentrera sig helt på regisserandet. Men trots manusskrivar- och tidsperiodbytet så kommer filmen att innehålla många beståndsdelar från en traditionell Emmerichfilm, den vanliga helylleamerikanen som ofrivilligt sätts i hjälterollen och som i slutet av filmen klarat sig bättre än bra, de fartfyllda actionscenerna och den nagelbitande dramatiken. Okej, filmen är väl antagligen inget mästerverk vad gäller handlingen men man kan nog räkna med en hel del kulor, yxor och knytnävar och om jag känner Emmerich rätt kommer krutdimman ligga tät över biograferna när filmen har premiär på fredag. I Amerika spöades The Patriot på öppningshelgen av Wolfgang Petersens film The Perfect Storm och har gått sämre än väntat. Vi får se hur den går i Sverige. Blir det en Independence Day eller en Godzilla?