Saiyuki Requiem

  • Speltid (min): 90
  • Release (Blu-ray/DVD): 2005-10-28

Recension - Blu-ray/DVD

”Saiyuki Requiem” är en långfilm baserad på en populär animéserie, och som gammal fantast känns det riktigt kul när den japanska animationen når Sverige, speciellt när det sträcker sig bortom samlarmonster och Dragon Ball. Sedan kan man ifrågasätta hur klokt det är att släppa en uppföljning till en serie som vi svenskar inte ens haft chansen att se, om man nu inte vill importera serien. Jag kan trots detta konstatera att man inte behöver någon tidigare kännedom för att förstå handlingen i ”Requiem”, och karaktärerna presenteras utan att det känns alltför framfusigt.

Genjô Sanzô är en präst som bekämpar ondskans alla väsen med sina tre kamrater. De räddar en ung kvinna från ett monster, och följer henne hem till ett tempel. Hennes mystiska mästare verkar dock ha lömska planer för våra äventyrare, och motiven sträcker sig till det förflutna.

”Saiyuki Requiem” försöker först få tittaren hemmastadd med karaktärerna, men efter intensiv action förs vi vidare till en slags lågmäld thriller, där templet får agera miljö för ett mordmysterium i Agatha Christies anda. Jag trivs väldigt bra med det lågmälda tempot som utgör filmens andra akt, men frågan är om karaktärerna verkligen gör det? Det känns inte riktigt som att hela konceptet passar ihop bra med temat för just den här filmen, och det lämnar i sin tur ojämna intryck.

Tyvärr har även animé fått smaka på teknikens buffliga utveckling, och i vissa fall ser bakgrunderna aningen stela ut i kontrast till den relativt grovskurna karaktärsdesignen. Om man ska gå in på utgåvan så kan jag glatt meddela att översättaren gjort ett bra jobb med namnen, men det finns småslarv som borde ha rättats till innan lansering. Det är ändå underbart att se japanskspråkig animé med svensk text – så pass underbart att man kan bortse från petitesser.

Om du gillar animé tycker jag att du bör köpa filmen för att stödja den japanska animationens fortsatta distribution i Sverige, men annars kan du nog hoppa över ”Saiyuki Requiem”. Det är en ojämn produktion, som ändå lyckas ge en liten sipp mersmak vid eftertexterna.

Sebastian Lindvall

Kommentarer