Recension - Blu-ray/DVD

Huset som familjen Lutz flyttar in i har en hemsk historia. Deras förra invånare blev offer för sonen i familjen, som gick bärsärkagång med ett gevär och skjöt ihjäl dem, en efter en, när de låg i sina sängar. Att bo i det här huset är förenat med stor fara, vilket familjen Lutz sakta men säkert blir varse.

Fördelen skräckfilmsgenren har, är att dess grundhistorier inte behöver förändras nämnvärt för att skräcken ändå ska finnas kvar. Den här filmen har "based on a true story"-konceptet, den har det gamla huset med den mörka historien och spökena som hemsöker det, den har människorna som till en början vägrar tro för att sedan, när det nästan är för sent, förstå att det är fara på färde. Och sist men inte minst har den barnen, som med sin oskuldsfullhet förstärker den läskiga atmosfären.
Som sagt, vi har sett det förrut. Blev det bra den här gången?

Tja, mitt första intryck är att inledningen har setts några gånger tidigare. Den kunde ha blivit riktigt ruskig, och var säkert det på bioduken.
Det är fler saker som har setts tidigare. Kopplingen till "The Shining" är i början så stark att det inte går att fokusera på något annat. Det är paret som kommer till huset med sina barn, ovetandes om husets ruskiga historia. Till en början är de orädda och skeptiska mot spöken, men allt eftersom börjar underliga saker hända, åtminstone med mannen i familjen. Och som åskådare sitter man visserligen uppkrupen i soffan och ryser av specialeffekterna, men samtidigt tror man sig veta precis vad som ska hända, vilket drar ner intrycket något och får en att längta efter upplösningen.

Så det är en tråkig film alltså?
Nej. Det roliga och oväntade i det hela, är att storyn faktiskt växer! Vad man trodde man hade fullständig koll på visar sig ta än större proportioner, ja riktigt chockerande hoppa upp och slå en på käften.
Och inte är det den typ av vändning som man vant sig vid nu, genom filmer som "Sjätte sinnet". Nej, trots sakfel (jag blir osäker på årtal), och trots den nästan skamliga rip-offen på "The Shining" (70talsmodet, yxan, till och med en kameravinkel uppifrån, följandes bilen på en smal väg kantad med träd, känns pinsamt bekant), så FUNKAR faktiskt den här filmen!

Jag blev imponerad.
Betyget 3 är en kompromiss. Det tar lång tid innan det blir så där bra. Jag nämnde i början att skräckfilm inte behöver förnya sig för att skrämma. Men just dessa oförändrade dumheter (som att människor är tröga och att det alltid åskar och regnar för mycket) har en tendens att gå mig på nerverna. Men som sagt; håll ut.
För sen blir det bra...

Lina Arvidsson