Recension - Blu-ray/DVD

La Luna, eller ”månen” som den den svenska översättningen blir är en amerikansk film inspelad i italien av en italiensk regissör, Bernardo Bertolucci. En regissör vars filmer främst är kända för sitt färgrika visuella språk. Den film han jobbat med, som vi känner till bäst, är ”Den sista kejsaren” som lämnade Oscarsgalan med hela nio statyetter.

Jill Clayburgh som spelar mamman i filmen gör en övertygande insats och även om Matthew Barry gör en av sina första filmer och orutinen på vissa ställen lyser igenom så är det på det stora hela taget riktigt bra.

La Luna är en annorlunda och kontroversiell berättelse om tillvaron för en hårt arbetande mor och hennes son när deras man och far precis gått bort. Mamman som jobbar som operasångerska arbetar hårt och ser inte sin son glida längre och längre ifrån henne - ända ner i knarkträsket. Väl djupt nere får hon åter upp ögonen och beslutar sig för att ägna mer tid åt sin son för att om inget annat få honom på rätt spår igen. Det hela leder till att de båda får känslor för varandra vilket i en normal värld skulle vara absurt och sjukt. Men känslan att det skulle gå till överdrift och vara perverst infinner sig inte. Istället trippar Bertolucci på gränsen för vad som är tillåtet och det hela blir på något sätt vackert. Inte budskapet, men filmen.

Vackra bilder och otroligt skådespeleri kompletteras med musik i form av opera och teatraliska nummer. En balans som är svår och då just opera inte faller mig i smaken blir det en aning för mycket när vi matas med ett långt stycke mitt inne i filmen. Tempot ÄR lågt men på något sätt blir det aldrig tråkigt. Det är på ett udda sätt ”lycklig tragik” men även om filmen är ett konststycke lämnar man tv-stolen med en del frågor.

Se La Luna om du gillar lågmälda klassiker och inte är inställd på ännu en hollywood-producerad film. Skådespeleriet står i centrum och gillar du poesi, opera och gott vin så är det här filmen för dig!

Daniel Johansson, chefredaktör