Recension - Blu-ray/DVD
Gubben Pettson lovar Findus att tomten ska komma till honom denna jul. Tyvärr tror inte gubben på tomten längre och han oroar sig för hur ledsen Findus ska bli om tomten inte dyker upp. Den vresige grannen Gustavsson vill inte tomta och han själv kan inte för katten skulle genomskåda honom. Han får en briljant idé: Han ska bygga en tomtemaskin. Men katten tycker att Pettson spenderar mer tid i snickarbon än med honom och känner sig övergiven. Mucklorna ställer också till med förtret. En mystisk postman som har likheter med tomten smyger omkring och hjälper duon på olika sätt.
Detta är en remake av julkalendern 1993, då med Ika Nord som katten Findus. Sven Nordkvist figurer levandegörs på ett gemytligt och stämningsfullt sätt i denna tecknade version. Storyn är ovanligt tät och det kan säkert ha sin förklaring i att den är filmad förut. Bearbetningen har ju därmed skett över ett decennium men har inte tappat glöden på vägen, som ju är så vanligt med remakes. Det är vackert tecknat och julstämningen infinner sig ordentligt med de snöklädda granarna och de röda husen med vita knutar.
Denna film bör inte ses ensam för personer över 10 år (alltså ska ingen se den ensam), då jag får mest ut av att höra de hjärtliga skratten leta sig upp ur barnamagar med storslagen nostalgisk inverkan på mig. Filmen är mer traditionellt svensk jämfört med den nya typ av barnfilm som vänder sig till både barn och vuxna med underfundig humor. Jag tycker att detta bara är ett plus, för det är så lätt att det varken blir hackat eller malet annars.
–Vad var bäst med filmen? frågade jag min dotter Saga (4 år och stort Findus-fan)
–När Findus och postmannen proppade munnen full med korv och pratade korvspråket med varandra. Det var jättekul.
Jag kan bara hålla med, avsnittet med korvspråket kittlade till och med mig till ett skratt ända från magroten. Detta spelar in när jag funderar över betyget på filmen. Den är barnsligt ren och naiv och vaggar in mig i julmys, samtidigt som jag slipper den sedvanliga uppfostran som filmer för barn alltid verkar innehålla. Jag har skitkul när jag ser filmen och minns de snygga animationerna länge efter jag lämnat salongen. När vi kommer hem plockar Saga fram sin Findusdocka och hon leker länge och väl. Det är ett mycket gott betyg. Jag ger filmen en 4 för att den får mig att må bra. Hoppas att den blir kanoniserad i TVs jultablå för resten av mitt liv.
Kommentarer