Recension - Blu-ray/DVD

Ett gäng norrländska ungdomar sitter och festar i ett övergivet hus när de får för sig att driva lite med en av tjejerna. De föreslår att det är dags att leka ”Svarta Madam” och att Jenny, som flickan heter, ska börja. För er som inte känner till leken går det ut på att man ska snurra tre varv framför en spegel och efter varje varv säga ”Svarta Madam”. Efter det tredje och sista varvet säger man ”Svarta Madam, kom fram!” och då ska enligt myten en mörk gestalt visa sig i spegeln. Det är kort sagt en svensk variant av ”Candyman”-leken. Hur som helst, några av ungdomarna har riggat spegeln med en liten sprängladdning för att den ska spricka och skrämma slag på den stackars tjejen. Tyvärr är sprängladdningen aningen för stark och spegeln exploderar rakt i ansiktet på henne.

Chockade av händelsen beslutar sig de andra för att inte säga någonting om händelsen till någon och att istället för att kalla på ambulans lämna Jenny liggandes ensam i huset. Alla som sett en skräckfilm tidigare vet att det är en dålig idé…

”Svarta Madam” är, för att uttrycka det väldigt enkelt, en svensk version av ”Jag vet vad du gjorde sommaren”. Alla typiska skräckelement finns där; dumma ungdomar, ond bråd (och blodig) död, maskerade mördare och skrämseleffekter. Vi har sett det många gånger förut, och oftast bättre genomfört.

För den här filmen har tyvärr inget nytt att komma med. Handlingen i sig fungerar förvisso i sin enkelhet, men det är ett par faktorer för mycket som drar ner betyget. Först och främst är det skådespelarprestationerna som ärligt talat inte är något vidare. Styltigt och onaturligt är det första intrycket och det består genom hela filmen.

Rent tekniskt är det inte mycket bättre, bilden är ibland väldigt grynig. Ljudet är dugligt men inte mycket mer, ett störande tjut under flertalet dialogscener är inte roligt alls. Nu får man dock ta i beaktning att det är en väldigt enkel utrustning som använts i form av en standard DV-kamera och helt utan extern mikrofon. Ger man de här killarna bättre utrustning kommer det definitivt att se bättre ut, problemet ligger till 100% hos tekniken.

”Svarta Madam” är långt ifrån ett mästerverk, men om man ser bortom alla de negativa aspekterna jag nämnt tidigare ser man en film gjord av entusiaster vars talang är på rejäl frammarsch. Jag hoppas att få ser mer av dessa unga filmmakare i framtiden.

Fredrik Liljegren, chefredaktör