Recension - Blu-ray/DVD

Padre Padrone, Tavianibrödernas stora genombrottsfilm, kom som en blixt från klar himmel. Den belönades med Guldpalmen i Cannes 1977 och fick stående ovationer från samtliga åskådare på flertalet filmfestivaler världen över.

Den är baserad på Gavino Leddas självbiografi.
Gavino var som liten pojke en väldigt begåvad sådan, men vid 6 års ålder så tvingade hans far honom att sluta skolan och bli helt avstängd från omvärlden, bara för att bo och verka helt och hållet på faderns gård.

Fadern, som gestaltas av en stora Italienska skådespelaren Omero Antonutti, är en väldigt säregen karaktär som de flesta kommer avsky med detsamma. Det är en tacksam uppgift herr Antonutti har. På något sätt så är rollen som ”elak” en roll många kan spela över i om man inte finner rätt distans. Antonutti finner rätt med detsamma och hans prestation är en hemsk men ändå underbar upplevelse.

Gavino är helt isolerad i sin värld på gården och de enda uppgifter han får göra är att valla får, sköta gården och varje gång han missköter någon uppgift så får han rikligt med stryk av sin far. Allt är helt inrutat i pojkens liv, tills dagen då han skaffar sig ett dragspel och för första gången hör ett utomstående ljud.
Dock är inte denna film någon form utav hämndaktion från den nu vuxna Gavinos sida, filmen ger en rätt behaglig inblick och blir aldrig stötande. Trots att fadern aldrig gett honom någon form utav sympati.

Under den andra halvan av filmen så lämnar Gavino gården och beger sig ut i livet för att äntligen kunna studera och undkomma farsgubben. Och hans kärlek till språken växer fram. Han har ju hittills bara varit begränsad till Sardiniens språk och dialekter. Nu lär han sig Italienska i sin helhet och framförallt latin, som blir en stor upplevelse för honom.

Padre Padrone är en film ni kan springa och inhandla på en gång. Det finns inte ett tvivel på hur bra detta är. Alla borde se denna film.

Gustaf Molin