Recension - Blu-ray/DVD

Att Peter Haber med framgång axlat Martin Beck genom 16 filmer har slagit rot i den svenska folksjälen. Nu är 8 nya Beckfilmer på gång som med all säkerhet kommer bli storsäljare på dvdmarknaden.
Hening Mankells karaktär Kurt Wallander vill inte på något sätt vara sämre.
Där Martin Beck gräver lite mer på samhällets botten så agerar Wallander i de lite finare idyllerna.
I Ystad händer det uppenbarligen tillräckligt mycket för att det ska kunna bli ett gäng Wallanderfilmer som alla lägger fokus på, återigen, svenskt polisarbete.

Jag hoppas inte att Svensk filmindustri sätter dessa filmer i främsta ledet och gör så att andra filmer får lida då den större delen av resurserna går till att skapa svenska snutfilmer gång på gång.

Mastermind är den sjätte installationen i Wallanderserien och kanske den mest ruggiga.
Här ställs Kurt mot en gammal fiende från förr som in i minsta detalj har planerat en hämnd på Kurt och hans kollega för förlusten av hans egen dotter flera år tidigare.

Mastermind innehåller de flesta av de klassiska polisklyschorna.
1. Den lugna och eftertänksamma polisen som åker hem efter jobbet och lyssnar på klassisk musik.
2. Uppkomlingen, som i det här fallet är Kurts dotter, som vill visa sig vara precis lika bra som alla andra.
3. Den lugna och eftertänksamma polisen hamnar i ett dilemma då hans egna barn blir inblandade i en hämdaktion och han tvingas agera därefter.

Ingenting är nytt under solen, men ändå känner jag en viss mersmak. Jag vill se mera.
Inte just av denna film, men mer Kurt.
Filmerna är vackra att se på.
Henriksson är en stabil aktör som levererat sjukt bra skådespeleri genom åren. Hans porträtt av Kurt Wallander är inte alls fel på något sätt.
Jag kan mycket väl tänka mig att det kommer finnas ett par Wallanderfilmer, när serien är helt klar, som kommer utmärka sig bra mot tidens tand och övriga polisfilmer.
Mastermind är inte en av dem dock.

Och slutet.
Kan man kopiera Se7en mer uppenbart än detta?
Ni förstår när ni ser sluttexterna.

Gustaf Molin