Recension - Blu-ray/DVD

För några år sedan gjorde Scott McGehee och David Siegel en film som heter ’The Deep End’. En film som förmodligen passerade många förbi.
Där fick Tilda Swinton visa upp sig ordentligt som modern som får visa sin styrka då hennes tonåriga sons älskare hittas död på stranden. Ingen film som kommer gå till historien på något vis, men som ändå satte upp Scott och David på kartan över intressanta filmmakare.

På grund av detta så är jag inte på något vis förvånad över deras nya verk. Och vilket verk det är.
Vi får ofta se filmer där flera trådar spinns ihop till en enda stor parallell händelse, då inom en och samma stad under ett dygn. Det fina med denna historia är att alla händelser sker inom samma familj. Det ger ett helt annat djup i filmen då karaktärerna är väl medvetna om sin omgivning, även om det ofta ser ut som den kompletta motsatsen.

Till en början verkar den rakt upp och ner handla om Eliza, den yngsta dottern, som har en medfödd talang, rättstavning. Och nu kanske många slutar läsa och tappar intresset på en gång, men gör inte det, för guds skull.
Ni som sett Spellbound vet vad jag talar om, rättstavning kan vara sjukt spännande. Den egocentriska fadern får för första gången upp sina ögon på sin lilla dotter och vill nu göra allt för att hon ska ta sig vidare till finalen och bli Amerikansk mästare.
Samtidigt som detta sker så ger sig modern i familjen ut på smyckestjälar-turné (vilket konstigt ord jag fick till där då) och sonen Aaron hamnar i djup identitetskris och tror sig komma ifrån Indien.
Så han ger sig in i Hare Krishna medan fadern i sin tur ser vägen till Gud genom rättstavningens djungel med sin dotter.

Detta låter som en galen New Age film. Men jag skulle vilja påstå att detta är en fantastiskt djup och engagerande historia som träffar rätt på i stort sett varenda punkt. Vad som får karaktärerna att göra som de gör känns som en mänsklig övertygelse. Alla väljer sina vägar, som omvärlden kanske ser som outgrundliga, men som en beskådare av detta så svävar jag på små moln.
Richard Gere och Juliette Binoche är båda underbara i sina föräldraroller där de visar upp både själ och hjärta. Men Eliza, som spelas av Flora Cross är helt fantastisk!
12 år gammal och redan helt bedårande. Dakota Fanning får se upp, får Flora fler roller så kommer hon att gå om utan tvivel. Och jag kommer med glädje att följa hennes väg.

Vilken vecka detta har varit. Jag har fått en av årets bästa skivor (Plaids senaste platta ’Greedy Baby’) och dessutom beskådat en av årets varmaste och mest själfulla filmer. Även om femman inte sitter, så sitter fyran där och den är stark.

Gustaf Molin