Recension - Blu-ray/DVD

Som ett fotoalbum. Som en novellantologi. Som nio tankeställare. Det finns många olika saker man kan likna "Ni liv" vid och allt ligger i betraktarens ögon. Det är som nio stycket små kortfilmer som alla speglar ögonblick som börjar någonstans men egentligen aldrig slutar. Men just som en är slut, börjar en ny och du måste nollställa dig. Du kan visserligen trycka på paus och för en gång skulle är "Nio liv" en sådan film där du kan behöva göra det utan att förstöra upplevelsen.

Klart att jag hade mina funderingar innan jag körde in skivan i DVD-spelaren. En film och nio kvinnors liv, öden och problem - kan jag som man få ut någonting av det här. Självklart. Ingen tvekan om saken. Varje kvinna som gestaltas lär mig någonting nytt om livet, inte nödvändiigtvis ur en kvinnas perspektiv för när det kommer till livskriser och problem spelar det ingen roll om du är kvinna eller man. Vi upplever dem alla på samma sätt, men kanske inte visar det på samma sätt.

Rodrigo Garcia har samlat nio liv med olika förutsättningar och olika utgångslägen. Ibland går de små scenerna ihop men fungerar som fristående ögonblick. Varje scen om varje kvinnar är filmad i imponerande en enda lång tagning vilket förstärker känslan av att man bevittnar någonting verkligt. Ibland bevittnar vi på obehagligt närgånget vis.

Alla kvinnor har olika berättelser att berätta men egentligen ingenting mer gemensamt än att de befinner sig någonstans i livet där alla stannar upp och frågar sig själv om det här verkligen är allt. Man vet smärtsamt väl att man själv har påverkat och påverkar sitt eget öde och ibland skäms man för hur man gått till väga. Man tillåter sig dock att sörja, ha ont och fråga för man vet att en kris allt som oftast innebär utveckling.

"Nio Liv" är kanske den film som startat mest tankeverksamhet hos mig. Jag pausar inte, men jag upptäcker ofta att jag har svårt att komma in i nästa scen eftersom jag fortfarande funderar över den föregående. För varje scen är sådan att den slutar nästan i en cliffhanger och det lämnar mig som publik med ett antal frågor. Det är ingen nyhet, filmen bekräftar att kvinnan är mannen överlägsen vad gäller att hålla fattningen, att stå ut och att ta sig igenom svåra problem. Här har vi män mycket att lära.

På något sätt väcks också min respekt för de kvinnor som finns i min närhet, speciellt min mor och min syster. Alla män beundrar kvinnor och säkert även fast vi inte är bra på att säga det, så beundrar vi deras styrka just. "Nio Liv" väcker frågor och funderingar, men framför allt väcker den beundran hos mig som 31-årig man. Hur du som kvinna ser filmen kan jag inte svara på, däremot är jag mycket nyfken på att få veta.

Jesper Isaksson