Recension - Blu-ray/DVD

Jonas Gardell har alltid tillhört en av mina favorit komiker och tillika en förtjusande författare. Han är en stor förebild för människor i alla klasser, former, färger och sexuella läggningar. Med en extrem sårbarhet och en stor kärlek till människorna har så skarpt och saltat häcklar kör han fram med en ångvält på en golfbana utan att förstöra den noggrant ansade gräsmattan. Spåren han lämnar sitter nämligen inte utanpå, utan Gardell har ett språk och en närvaro som är så direkt att jag befinner mig i transtillstånd i en del skrattsalvor och då är kontakten - mellan hans hjärta och mitt - total. Han är en mystiker och en domptör och han balanserar sin förmåga mot en ödmjukhet som hedrar honom. Denna tillsynes osäkre fikus är lätt den tuffaste nu levande svensken i mina ögon.

Väckelsemöte är en illa filmad föreställning med stora ljudkvalitetsmässiga problem. Detta stör mig i de ca 20 minuter det tar innan Gardells fjolliga och mycket charmiga humor arbetat sig hela vägen fram till skrattmuskulaturen. Efter det försvinner allt annat och föreställningen blir magisk. Det finns kanske till och med en tanke om att det ska kännas som om man är där den aktuella kvällen – vilket i så fall är ett litet misslyckande. Gardell bjuder friskt på anekdoter ur hans och Marks kärleksliv och snabbt har han fångat in publiken i olika hyss varav den så kallade allsången är oerhört stämningsförhöjande. Han bjuder också på hans erfarenheter som småbarnspappa. Vi får inblick i hur själva skapelsen gick till i spermalabbet. Däremellan kastas vi från hopp till förtvivlan i en ständigt pulserande vågrörelse i Gardells rika känslospektrum. Föreställningen avslutas med en intressant version av Ainbusk singers paradnummer ”Älska mig” som i Gardells och publikens version blir ”knulla mig för den jag är”. Vackert så det försmäktar.

Egentligen har jag mycket svårt för genren ”Stå upp enmansshow” och gillade aldrig Eddie Murphys “Delirious” eller ”RAW” när de gjorde succé på 80-talet. Men detta är inte alls så glättigt och under bältet trots att berättandet ofta rör sig i de nedre regionerna. Det finns också ett par bonusspår på DVD:n och de är läskigt allvarliga och gripande. Det är trösterika budskap från en som vet hur det är till en som är i en utsatt och jävlig situation. Utan att bli det minsta patetisk, vilket han verkligen spelar rysk roulett om här, når han in och fram och lämnar en värme som jag tänker leva på en bra bit in på vårkanten – när den mörka och kalla vintern nu kommer krypande. Detta är tillsammans med bonusmaterialet en solklar 4:a. Go go Gardell!

Mattias Svensson