Min första kärlek

  • Svensk titel: Min första kärlek
  • Originaltitel: Little Manhattan
  • Speltid (min): 86
  • Release (Blu-ray/DVD): 2007-01-24
  • Tagline: Nothing's as big as your first love

Recension - Blu-ray/DVD

En amerikansk film om en elvaårig kille som upplever första kärleken; - man förutser att detta blir så sliskigt att hälften vore nog. Men man blir förvånad… Tack och lov, i den här världen blir man fortfarande förvånad.

Mark Levin (regi) och Jennifer Flackett (manus) har lyckats med utmaningen att göra en osentimental historia av det här. Spännande bildspråk, äkta humor och hög brist på gulleplutt-faktor; ett resultat som lyckas uppnås trots att huvudrollsinnehavaren, Josh Hutcherson, emellanåt presterar lite för svagt. Storyn utspelar sig på Manhattan. Mamma och pappa är separerade men i väntan på skilsmässa tvingas de fortsätta bo kvar under samma tak. Mamma spelas av Cynthia Nixon, välkänd för alla ”Sex and the city”-lovers som Miranda.

Och detta är faktiskt som ett ”Sex and the city” för elvaåringar! Ett ”Sex and the city” innan sex har tagit sin plats i historien. När dejtandet inte hunnit bli en vana, utan snarare innan den första kyssen ens blivit utdelad och besvarad… Gabe (Josh Hutcherson) känner RoseMary (Charlie Ray) sedan innan, han har lekt med henne när de var små och nu går de i samma skola. Det var innan järnridån föll mellan killarna och tjejerna (i regin även bokstavligt, genom en visuell effekt i sann ”Ally McBeal”-anda), någon gång i fjärde klass. Nu, när Gabe träffar henne i sin karateklass, är RoseMary en helt annan tjej. Hon var aldrig den snyggaste, inte ens den nästsnyggaste, men nu blir hon den enda som betyder något. Liksom med Carrie i ”Sex and the city”, finns Gabes tankar och funderingar tillgängliga för publiken genom en spekerröst.

Som sagt: oj, oj, oj, så smörigt det här hade kunnat bli! Om inte detta hade varit filmskapare som vågat leka med genren barnfilm. Som inte drar sig för att visa människor som operfekta, rent av mänskliga, med fel och brister. Och kärleken är inte lätt! Men vilket sätt att visa det på! Humorn känns äkta utan tillgjorda krumbukter och blödighet. En enstaka invändning, är att elvaårige Gabe ibland har resonemang som tenderar att bli för vuxna.

Helst av allt skulle jag vilja sitta i en biosalong tillsammans med en drös tio-till -trettonåringar för att se hur det här funkar på sin målgrupp. Men själv i soffan, tjugofem år, funkar också bra…

Tyvärr säger omslaget en annan sak: vem bestämmer dessa outsägligt idiotiska marknadsföringsstrategier? På grund av detta fatala misstag anar jag att många kommer att missa denna lilla pärla.

För inom sin genre, familjefilm, är detta en strålande liten fyra. Och jag lovar, du kommer att älska det uteblivna ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar”-slutet…

(En parentes för ”Sex and the city”-fantasterna: ännu en kändis dyker upp, i form av en hisspojke…)




Lina Arvidsson

Kommentarer