Recension - Blu-ray/DVD
Prolog
Det var då själva helvetet på jorden! Det har tagit ovanligt många "om" och "men" för mig innan jag tagit mitt förnuft till fånga och skrivit recensionen av filmen "Even Money". Och så idag så beslutade jag mig för att äntligen bita i det sura äpplet, skrev ihop den och kände mig ganska nöjd med vad jag lyckats uträtta. Men så plötsligt när jag satt där och solade i min stolthet framför ett fullsmockat textdokument så svartnade datorskärmen i ett förbryllat gnyende. Datorn hade krashat på mig, av ingen synbar anledning, och gissa vem som hade sparat sitt arbete? Inte var det jag i alla fall. Så nu sitter jag här med ett nyöppnat, tomt texdokument framför mig, och återigen ska jag fylla det med text. Livet känns sådär i stunder som denna.
Filmen
Det är svårt att skriva en recension på en fullkomligt likgiltig film, speciellt då det i dessa dagar skapas så många sådana filmer direkt till dvd, och filmerna därav blir så många. Det är lätt att texten blir lika oinspirerad som filmen i fråga, om man inte passar sig riktigt noga.Så, känner ni att ni inte är så mycket för filmer som varken är relevanta, roliga, spännande, eller känslosamma, så kan ni nog lika gärna sluta läsa nu, och undvika att köpa eller hyra filmen "Even Money". Tycker ni fortfarande att det låter lite spännande, så ska jag under kommande textstycke göra mitt allra bästa med att försöka förklara för er varför "Even Money" inte ens förtjänar en titt.
Om man står i hyrbutiken med fodralet till filmen i nävarna, så kan jag tänka mig att det må framstå som mycket lockande och pockande av två olika anledningar. 1.) alla stora skådespelaransikten som trängs om utrymmet. (Withaker, Roth, Basinger, Liotta, DeVito etc) 2.) Det står att den är skapad av "mannen bakom Crash". Med dessa två feta försäljningasargument så borde ju filmen inte kunna bli dålig, men det blev den tydligen ändå. Detta beror på olika saker. Först och främst så ska vi klargöra att en film inte per automatik blir en höjdare bara för att man inkluderat skådespelare som gjort bra ifrån sig i andra filmer. Det gäller att filmen är bra också, annars är deras prestationer värda mer än ett ruttet hästarsel. Visst kan en storartat skådespelarprestation göra en medelmåttig film sevärd ("Capote" Anyone?), men aldrig så kan den omvandla en dålig film till en bra. Och mannen bakom "Crash" är tydligen en man långt åt helvete bakom "Crash", vilken troligen filmen hade varit precis lika bra utan. Plus att "Crash" var ganska så överskattad också.
Så, vad är "Even Money" då? Om vi nu ska gå in på det. Jo det är ännu en i raden av filmer som är uppbygda med det framgångsrika "Short Cuts"-konceptet, vilket innebär att man låter vitt skillda livsöden vävas ihop på ett mer eller mindre intrikat sätt. Denna mall har legat som grund för många väldigt bra filmer genom årens lopp, och har nästan aldrig kännts upprepande eller gjord. Egentligen behöver man bara lyckas på ett enda plan för att göra en film som denna intressant, och det är att människoödena ska kännas intressanta. Självklart så misslyckas "Even Money" med detta, och tappar därför hela sitt existensberättigande. Personerna man får följa i filmen känns tunna som de tunnaste pannkakor, även fast de spelas av några av världens största skådespelare. Man skulle i ärlighetens namn inte bry sig om en neutronbomb släpptes över dem, och alla utplånades från "Easy Moneys" fiktiva universum. Allt mindre bryr man sig om deras tråkiga vardagsproblem som man tvingas ta del av.
"Even Money" har sina goda sidor också, vilket vi självklart inte ska sticka under stolen med. För även om det överglänses av filmens inneboende dålighet så finns här en kärna av skickligt hantverk och audiovisuell skicklighet. Om man ska vara mindre finkänslig så kan man säga att det är skit, men inte ser ut som det. Men som tur är är vi här på Tellusfilm högst vördnadsfulla till de filmer vi recenserar, så jag nöjer mig med att säga att filmen inte är sämre än många andra filmer som släpps på dvd i dessa tider. Detta säger tyvärr mer om filmbranschen i stort, än om filmen. Man kan egentligen inte klaga på varken skådespeleri eller regi heller, annat än att det är väldigt oengagerat och slapphänt genomfört, och väldigt tråkigt att titta på. Men åtminstone så har alla parter gjort allt de egentligen behöver, varken mer eller mindre
Hela temat som filmen är uppbyggt kring är en ganska så rolig paradox, nämligen pengar, och vad människor är villiga att offra i sina liv att få dem. Det är en moraliserande fabel, minus djuren, som ingen har bett om att tvingas uthärda. Det är så uppenbart att det nästan gör ont att filmskaparna och de inblandade skådespelarna inte lyft ett finger mer än de är tvugna till för att tjäna lite enkla pengar. Man kanske, i rent upplysningssfte skulle ta och byta namn på filmen till "Easy Money", vilket bättre skulle reklamera vad det var frågan om. De inblandade kanske skulle behöva se filmen de själva gjort, för att lära sig att det finns mer här i världen än pengar. Eller... Vid en närmare eftertanke så kanske filmens stora lärdom är motsatsen.
Kommentarer