Recension - Blu-ray/DVD
Först: Jag vet fan inte vad den här filmen heter. Det står ”Hell in Tangier” på omslaget, men överallt på Internet så heter den ”Hell in Tanger” vilket låter vettigt då den geografiska platsen heter Tanger och inte Tangier. Men nu så får fodralmakarna stå för sitt misstag då jag hädanefter kommer att kalla den för just ”Hell in Tangier”
”Hell in Tangier” handlar om två belgiska busschauffisar som far till Marocko med en last turister, för att sedan visa sig grundlurade av sin boss, då bussen utöver sina passagerare innehåller 100kg knark. (Det är egentligen inte hundra kilo, men det lät bättre i text. Och mycket är det.) Detta innebär orättvist nog finkan för de båda männen, vilket snart visar sig vara ett rent helvete då det inte riktigt fungerar på samma sätt i Marocko som hemma i Belgien. Filmen har verkliga händelser som grund, och handlar om den ena av chaufförernas kamp för livet och friheten på det gudsförgätna fängelset.
Belgiska filmer är ingenting vi ser speciellt mycket av här i Sverige, vilket detta faktiskt är. Kanske så har landet ingen blomstrande filmkultur, vad vet jag? Faktum är att jag inte kan namedroppa en enda Belgisk filmtitel på rak arm, förutom någon Beckfilmswannabe som kom för några år sen som jag har för mig kom från Belgien men jag inte mins titeln på. Hur ovanligt detta dvd-släpp än må vara så är filmen tyvärr ganska så ordinär. Fängelsefilmer har vi ju alla sätt ett antal av innan, och ”Hell in Tangier” gör ingenting för att komma ifrån genrens vedertagna klyshor och karaktärer. Vi återfinner här allt Hollywood har matat oss så fulla av. Detta innefattar en oskyldig huvudperson, en ond man med mycket makt på fängelset, fängelsevakten som är schysst innerst inne, en veteran som lär huvudpersonen hur det fungerar och att ”alla på fängelset är oskyldiga, pennalism, cigaretter som valuta, och ett antal övriga saker som kommer in så sent i handlingen att det skulle spoliera filmen om jag förtäljde dem. Nu har ju jag inte haft missnöjet att sitta i finkan, så det kan mycket väl vara så här det går till i verkligheten. På film så är jag lite trött på det bara, och skulle hellre se mer fokus på övriga delar av fängelselivet.
Men man kan ju inte få allt här i världen, ”Hell in Tangier” är ändå en godkänd film hur man än vrider och vänder på det. Även om den överanvänder klyshor så gör den det på ett bra och nedtonat sätt som gör att man kan köpa det på ett annat sätt än i vanliga fall. Filmen är plåtad i vad som ser ut att vara DV, vilket ger det en look som till en början ser ganska så billig ut, men vilken senare in i filmen ger den en autenticitet och närhet som annars hade varit svår att uppnå. Skådespelarna bidrar även till denna aspekt med ett mycket jordnära och starkt skådespeleri. Speciellt Philip Peeters i huvudrollen imponerar stort med den metamorfos han genomgår i filmen. Sedan så är det ju ett faktum som inte går att blunda för att vissa skådespelare i mindre roller kanske inte är lika skickliga, men som helhet köper man det absolut.
Det som kanske är den intressantaste infallsvinkeln i filmen är såklart den humanitära och människorättsliga. Att följa huvudpersonens fru och hennes strävan efter att frige sin make, är en minst lika stor behållning som själva fängelsedelen av filmen. Detta stärks också självklart att det i grund och botten är sanna händelser man bevittnar, vilket man aldrig tvivlar på. ”Hell in Tangier” är en godkänd fängelsefilm som lätt hade kunnat bli många snäpp bättre om man bara skippat vissa av de grövsta klyshorna. Samtidigt så är den enligt min åsikt vassare än andra fjamsfilmer i genren såsom ”Nyckeln till Frihet”. Och det är ju ett lovord om något, då den är rankad som den näst bästa filmen någonsin på IMDB.
Kommentarer