Recension - Blu-ray/DVD

Året är 1990. Fyra japanska ungdomar spenderar sommaren hos sin gamla farmor Kane som bor i ett litet hus utanför Nagasaki medan föräldrarna hälsar på hos en av farmoderns bröder som numera är bosatt på Hawaii. 45-årsdagen av atombomben i Nagasaki närmar sig och ungdomarna får veta mer om den olycksaliga dagen då deras farfar och hans skolelever dog i lågorna. De utvecklar snabbt en bitterhet mot USA och förvånas då farmodern säger att hon inte alls skyller sin makes död på USA. ”Det är krigets fel” säger hon.

Snart kommer ungdomarnas föräldrar tillbaka och med sig har de Kanes brorson Clark, en amerikan. Det blir ett obeskrivligt möte som definitivt etsar sig fast hos alla inblandade.

”Augustirapsodi” är ett ljuvligt vackert drama signerat mästaren Akira Kurosawa och är faktiskt den enda av hans filmer där en västerlänning medverkar. Det är ingen mindre än Richard Gere, som faktiskt lärde sig japanska inför filmen, som spelar brorsonen Clark. Han gör en lågmäld och fin insats men får finna sig i att totalt överskuggas av den briljanta och underbart charmiga Sachiko Murase som spelar farmodern. Jag säger bara Wow! Hon var 86 år när denna, hennes sista film, spelades in och gick tyvärr bort bara två år senare. Det här är från början till slut hennes film, det råder det inget som helst tvivel om.

Man kan kanske tycka att det är ett billigt grepp att ta till stora katastrofer som atombomben i Nagasaki för att skapa sympatier i ett drama och det håller jag med om. Det kan, i orätta händer, resultera i ett synnerligen smaklöst spektakel som gör allt för att spela på publikens känslosträngar. Men icke Kurosawa! Han låter bara denna hemska händelse i mänsklighetens historia bilda en bakgrund som han sedan bygger en självständig historia framför, en enormt gripande historia som kan få den mest hårdhudade och avtrubbade recensent att totalt släppa garden och gråta som ett barn.

”Augustirapsodi” är en av de absolut vackraste filmerna jag någonsin sett och jag känner mig både lycklig och privilegierad som har fått se den.

Fredrik Liljegren, chefredaktör