Battle Force

  • Svensk titel: Battle Force
  • Originaltitel: Il grande attacco
  • Speltid (min): 102
  • Release (Blu-ray/DVD): 2007-12-21

Recension - Blu-ray/DVD

1936. OS pågår för fullt i Berlin och över en middag träffas en samling omaka människor; En amerikansk general, en amerikansk krigskorrespondent, en tysk löjtnant och en tysk-judisk skådespelerska. Minnesgåvor utbytes och man är allmänt glada över att Adolf Hitler inte verkar ha något intresse av att starta krig.

Ett par år senare är andra världskriget igång för fullt och dessa människors liv har förändrats. Den amerikanske generalen har pensionerats men har bägge sina söner ute i kriget. Krigskorrespondenten, som borde ha pensionerat sig för länge sedan, beger sig återigen ut i hetluften. Den tyske löjtnanten är numera major och gift med skådespelerskan trots hennes judiska bakgrund, han tror inte på snacket om etnisk rensning och är inte heller medlem i nazistpartiet. Alla är de fullt inblandade i det krig som pågår, tillsammans med miljontals andra människor. Vi får i ”Battle Force” följa vissa av dessa personer och ta del i deras livsöden.

”Battle Force”, eller ”Il grande attacco” som den heter i original, är en italiensk krigsfilm av den gamla skolan. Vi har de senaste åren fått ta del av betydligt mer realistiska skildringar av andra världskriget i bl.a. ”Rädda menige Ryan” och ”Band of Brothers” men de här gamla filmerna har ändå sin charm. Dessutom är det en imponerande ensemble som regissören Umberto Lenzi har lyckats samla ihop; Henry Fonda, John Huston, Stacy Keach, Helmut Berger och Edwige Fenech är några av de vi får stifta bekantskap med och jag vill påstå att samtliga presterar väldigt fint. Dessutom syns också skådespelaren/regissören Michelle Soavi i en liten cameo.

Till skillnad mot de flesta filmer om detta hemska krig äger inte de största krigsscenerna rum i Tyskland eller Frankrike, utan det är de stora slagen i Nordafrika där generalerna Patton och Montgomery kämpar mot Rommels armé som vi får se mest av.

Ska man försöka nämna några negativa aspekter av filmen så är det samma saker som gäller de flesta filmer från den här tiden. Alla pratar engelska (eller italienska om man väljer det ljudspåret), oavsett om de är tyskar, fransoser eller greker, vilket såklart drar ner känslan av realism i filmen. Men det är inget att hänga upp sig på.

Filmen är definitivt sevärd om man är intresserad av krigsfilm. Är man det inte ska man nog leta efter något annat i hyllan.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer