Recension - Blu-ray/DVD
Den förmodade genvägen visar sig vara en rejäl omväg. David Fox (Luke Wilson) gör alltså det klassiska manliga misstaget att köra vilse. Han och hans vackra fru Amy (Kate Beckinsale) får till råga på allt mekaniska problem in the middle of nowhere, varpå de blir illa tvungna att överge bilen och checka in på ett skabbigt motell, där en skum receptionist i fula brillor är föga hjälpsam. Väl på plats i motellrummet börjar obehaget när någon bankar våldsamt på deras dörr. Ingen är där. Receptionisten skyller på något fyllo. Väl tillbaka i rummet slötittar paret på en våldsam videokassett som finns tillhands. En kassett där folk blir angripna. Men vänta lite nu: Filmen utspelar sig i samma rum som de befinner sig i, paniiik! Rummet är riggat med övervakningskameror. Snart är det David och Amys tur att mördas.
”Vacancy” är en positiv överraskning i dvd-hyllorna. En skräckthriller med hög puls som man lätt tar till sig och förfäras över. Hur kommer det sig? Beckinsale och Wilson, kort och gott. Det är denna samspelta duo som bär upp hela filmen på sina axlar med sitt utsökta skådespeleri. Amy och Davids relation är ansträngd och syrligt sarkastisk. En relation som är på väg att gå rätt åt pipsvängen. Anledningen till det visar sig vara att deras lilla son har gått bort, men den intensiva krisen de hamnar i svetsar ihop dem igen. Överlevnadsinstinkten tar över och de måste klara sig helskinnade ur det här, tillsammans. Man känner för dem.
Filmen är enkel men effektiv, med ett läskigt upplägg där huvudfigurerna trängs in i ett hörn. ”Vacancy” utspelar sig bara i en miljö, fast den miljön utnyttjas maximalt. Det ger storyn fokus. Skapar närhet till karaktärerna. Förtexterna är långa och stilrena. Ingen invecklad prolog. Bara ett par som kör vilse och checkar in på fel ställe vid fel tidpunkt. Musik och övriga stilelement skapar en övertygande helhet. I like it. Ruggigt bra! På något plan för filmen tankarna till ärkeklassikern ”Psycho”. Och det är aldrig fel.
Jag kan se genom fingrarna med de obligatoriska logiska luckorna; en poliskonstapel som konstigt nog inte saknas av sina kollegor när han försvinner mitt i natten, en kropp som inte forslas bort innan morgonen gryr. Kanske också att hotet avmystifieras lite för fort. Längre speltid hade inte heller skadat. Men annars är det bara att njuta.
Samma natt väcks jag och flickvännen av att någon rubbad granne borrar våldsamt, klockan tolv! Vill någon bryta sig in? är min första tanke. Obehagskänslorna slår till som en tryckvåg. ”Vacancys” fel.
Kommentarer