Recension - Blu-ray/DVD

Som jag har förstått det finns det två läger när det handlar om ”Family Guy”; de som älskar serien och de som hatar den. Jag hör definitivt till de förstnämnda och kände mig som ett barn på julafton när den andra säsongen damp ner i brevlådan för recension.

De flesta känner väl till familjen Griffin sedan tidigare så en djupare presentation känns överflödig. Vi har den korkade pappan Peter, den smarta och ack så tålmodiga frun Lois, den debile sonen Chris och den negligerade dottern Meg. Till detta kommer då Stewie, en megalomanisk bebis, samt den pratande hunden Brian.

Säsong två av ”Family Guy” innehåller några av mina absoluta favoritavsnitt! I det inledande avsnittet ”Da Boom” spelas ett apokalyptiskt scenario upp bara för att avslutas med den optimala slutsekvensen (som i mitt tycke borde användas minst en gång i varje existerande TV-serie). Jag kommer inte avslöja det här, men det är hysteriskt roligt!

Förutom det får vi följa med när Meg outar Luke Perry, när Peter visar upp en oanad musikalisk talang (när han är full vill säga) och många andra avsnitt som definitivt sätter fart på skrattmusklerna.

Vi bjuds också på ett avsnitt som ansågs för vågat för amerikansk TV, ”When You Wish Upon A Weinstein”. Det ”vågade” bestod i ett antal fördomar mot judar, men tyvärr är det inte ett speciellt roligt avsnitt och är säsongens lågvattenmärke. Vad som verkar lite udda är att det verkar saknas vissa avsnitt mitt i säsongen. Jag vet inte om det beror på rent slarv från produktionssidan eller om det är ett medvetet val.

Gillar man inte referenshumor eller skämt som dras ut bara lite för mycket är inte ”Family Guy” det bästa valet. Men om man gör det är det ett definitivt måste i DVD-hyllan.

Slutligen: The safety word is ”banana”.

Fredrik Liljegren, chefredaktör