De hängdas revansch

  • Svensk titel: De hängdas revansch
  • Originaltitel: Una ragione per vivere e una per morire
  • Speltid (min): 113
  • Release (Bio): 1974-07-01
  • Release (Blu-ray/DVD): 2008-02-27

Recension - Blu-ray/DVD

Pembroke är en deserterad amerikansk överste som ses på med förakt av omgivningen efter att han utan strid gav upp det strategiskt viktigt Fort Holman till fienden. De kallar honom för en ryggradslös fegis, en simpel ynkrygg som inte ens avlossade ett skott för att försvara fortet. När hans före detta arbetsgivare får tag på honom är det galgen som gäller, men Pembroke kommer med ett förslag: sin frihet tillbaka om han återtar fortet.

Armén finner förslaget intressant, men har inga män att undvara. Pembroke får istället välja ut ”frivilliga” från sina galgkamrater, en diger samling oduglingar och brottslingar. De flesta är snabba att tacka ja men så fort de kommit iväg börjar de ifrågasätta varför de skulle stanna med Pembroke istället för att sticka sin väg. Men när Pembroke berättar om det guld som finns gömt i fortet återväcks intresset med besked.

Att ta sig till fortet är en sak, att ta sig in i det en helt annan. Det är nu den stora prövningen börjar och det kommer inte att bli lätt. Major Ward, som nu är fortets befälhavare, är inte beredd att låta Pembroke ta tillbaka fortet…

”De hängdas revansch” är en spaghettiwestern i regi av Tonino Valerii, Sergio Leones gamla regiassistent. I rollen som Pembroke ser vi James Coburn och hans nemesis major Ward spelas av Telly Savalas. De båda bjuder på härliga rollprestationer och har enorm närvaro och karisma. Bland de andra laglösa är det framför allt Bud Spencer som levererar, de andra känns inte lika klockrena men det fungerar fint ändå.

Handlingen ser vid första anblicken ut som en karbonkopia av ”12 fördömda män” men står stadigt och säkert på egna ben. Musiken, signerad Riz Ortolani, är typiskt italiensk och smälter fint in.

Det här är först och främst Coburns film och en liten revansch från hans sida. Han kom aldrig över det faktum att han åtta år tidigare hade tackat nej till en roll som senare gick till Clint Eastwood – huvudrollen i ”För en handfull dollar”. Turligt nog, inte bara för honom utan också för oss, fick han åter chansen att arbeta med Sergio Leone i ”För en handfull dynamit” 1971 som han följde upp med ”De hängdas revansch”.

För att komma till ett avslut: det här är en mycket kompetent och underhållande film som jag varmt kan rekommendera.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer