Recension - Blu-ray/DVD

För att fira sin 40-årsdag går bibliotekarien Eva ut på krogen tillsammans med en kvinnlig kollega. De äter och dricker gott och framåt småtimmarna bjuds Eva upp till dans av en okänd man. Kollegan går hem medan Eva stannar kvar och dansar och dricker. Efter stängningsdag följer hon med mannen hem till hans lägenhet för lite ”kaffe”. De hånglar lite men när mannen vill gå längre tar hon sig loss men faller omkull på balkongen. Han drar då in henne till soffan där han våldtar henne. När han är klar verkar han väldigt förvånad över att hon ligger kvar, att hon inte har åkt hem ännu. ”Kom inte och säg att du inte ville”, Börja inte krångla nu” och ”Så jävla kul var du inte att knulla med” är några av de intelligensbefriade kommentarerna han kommer med innan han går in till sovrummet och slocknar.

När Eva vaknar till tidigt på morgonen beger hon sig hem. Hon befinner sig i ett chocktillstånd förstås men efter ett tag bestämmer hon sig för att leta upp lägenheten där allt hände och ta reda på vem den där mannen egentligen är. Att hon ska hämnas står klart, men metoden är allt annat än uppenbar...

I början verkar ”Män kan inte våldtas” vara en ordinär rape/revenge-rulle. Vi har sett dem åtskilliga gånger och de skiljer sig väldigt lite från varandra. Men den här gången är det något helt annat vi som tittare bjuds på. Det är mycket mer finess och mycket mer intelligent. Framförallt är det riktigt bra.

I huvudrollen som Eva ser vi en strålande Anna Godenius som gör ett väldigt trovärdigt porträtt av en plågad kvinna. Som den sliskige bilförsäljaren (förstås) som våldfört sig på henne ser vi Gösta Bredefeldt, utrustad med en härlig 70-tals mustasch.

Filmen, som är regisserad av Jörn Donner, utspelar sig helt i Helsingfors, men alla talar svenska. Den bygger på Märta Tikkanens bästsäljande roman som jag tyvärr inte har läst och därför kan jag inte uttala mig om hur väl filmen följer boken. Jag kan bara säga att filmen imponerade stort på mig och att den är utomordentligt väl genomförd. När jag fick höra att filmens budget bara var två miljoner kronor blev jag bara mer imponerad.

Se den.

Fredrik Liljegren, chefredaktör