Recension - Blu-ray/DVD
Som manisk recensent av superhjältefilmer här på Tellusfilm faller det på min lott att recensera dvd-utgåvan av ”Superhero Movie”. Filmen är stöpt i ungefär samma parodiform som ”Scary Movie” och liknande alster. David ´Den nakna pistolen´ Zucker är bara producent den här gången, medan doldisen Craig Mazin, manusförfattaren till ”Scary Movie 3-4”, står för regin. Och Mazarinen får väl till en hyfsad parodi där man skrattar till ganska ofta, men bristande fokus och den korta speltiden sänker filmen.
”Superhero Movie” kalkerar ”Spider-Man 1:s” ramberättelse rakt av. Först: Ett lååångt trikåintro. Sedan: Tönten Rick Riker suktar efter den snygga tjejen, missar nästan bussen och får lagom fantastiska superkrafter när han blir biten av en genmanipulerad trollslända. Som moraliskt tvivelaktig kompass har Rick sin älskade farbror, spelad av det gråhåriga stenansiktet Leslie Nielsen. Vår hjälte Dragonfly får kämpa mot den Norman Osborn-inspirerade galningen Hourglass (för övrigt filmens skönaste skådespelarinsats). Med hjälp av en obligatorisk domedagsmaskin vill superskurken i löjlig mundering uppnå odödlighet. Gissa vem som stoppar honom?
Jag stör mig på att ”Superhero Movies” eftertexter börjar rulla redan efter 1 h och 9 minuter. Inte mycket till långfilm! Hänger man kvar märker man snart att eftertexterna följs av rätt roliga bortklippta scener. När filmen är helt slut stannar klockan på 1 h och 22 minuter. Varför stoppades inte några av dessa scener in i filmen istället så den blev lite längre? Filmmakarna kunde gott ha ansträngt sig lite mer, och dessutom skrivit till fler scener när de märkte att speltiden blev så fjuttig. Det känns ännu mer oinspirerat när det står klart att filmen saknar extramaterial.
Ett onödigt inslag är de andra superhjältarna, som man inte ens bemödat sig med att döpa om. De får typ en scen var – några X-Men-snubbar i sin skolmiljö och ena halvan av ”Fantastic Four” (varav talanglösa Pamela Anderson är med i några sekunder). I en onödig scen förlöjligar man Batmans barndomstragedi. Man driver också med den förlamade forskaren och författaren Stephen Hawking. Jag har inte riktigt bestämt mig om det är smaklöst eller brutalroligt. Och så har man en skicklig, ung Tom Cruise-dubbelgångare som man inte riktigt vet var man ska göra av. Man får alltså ett spretigt intryck. Vore det inte bättre att lägga allt krut på Spider-Man-parodin? Den är åtminstone stundtals lyckad. Kanske har det att göra med rättighetstjafs och att filmbolaget inte vågar skoja bara med kassakon ”Spider-Man”?
Gillar du veteranen Leslie Nielsen? Gillar du Marvels superhjältar? Gillar du slå-skallen-i-lyktstolpe-humor, kändispikar och sexskämt? Då går det att se ”Superhero Movie”, men det är troligen inte en film som du vill se mer än en gång. Bortsett från enskilda scener.
Roligaste scenen: När Dragonfly kissar från taket i sin ärkefiendes närvaro!
Roligaste eftertexten: ”The guy who wipes Wolverines ass” – ett riktigt skitjobb
Sämsta scenen: Den poänglösa intimduschsången. What were they thinking?
Se hellre: Animerade ”The Incredibles” (”Superhjältarna”) – superhjältefamiljsparodi med värme
Kommentarer