Recension - Blu-ray/DVD

En renodlad dramafilm med Penélope Cruz och Ben Kingsley bankar på min dörr. Hur gick det här till? Det här recensionsexemplaret borde ha hamnat i Kim Ekbergs smala brevlåda. Men, vi kör väl på och ger elegin en chans.

Den åldrade men klipske universitetsprofessorn David Kepesh (Ben Kingsley) står i centrum. Karriären är tipptopp, men privatlivet är desto mer splittrat. David har en trasig relation till sin vuxna son. David har svårt för att prata allvar med sin affärsresande kk (en äldre kvinna). Fast David har i alla fall en god vän som han spelar squash och filosoferar om livet med – poeten George (Dennis Hopper). En biroll som gör filmen gott.

En vacker dag blir David kär i en av sina vackra studenter, betydligt yngre Consuela (Penélope Cruz), som ser ut som något känt konstverk i någon konstig konstbok. När han väl har charmat henne så får David tampas med sin egen åldersnoja och osäkerhet. Fnurror på tråden uppstår som väntat. Kan deras växande kärlek bestå, eller tonar den bort och blir grå?

Det här är alltså ett relationsdrama med inslag av relationer, och drama. Suck. Drama överlag (med några undantag) är inte riktigt min grej. Har svårt för den hopplöshet och likgiltighet som ofta förmedlas i sådana långsamma filmer. Och ”Elegy” bjuder sannerligen på en rad avtändande ingredienser: Pianomusik. En pendel. Ändlösa dialoger. Brist på miljöombyte. Och så hopplösheten förstås.

Men på något sätt blir berättelsen någorlunda intressant på sina ställen. Det är Ben Kingsleys förtjänst. Han övertygar i huvudrollen och ger upphov till några starka scener och några tankekorn. Faktiskt. Fast sedan kommer jag att tänka på scenen när Hoppers rollfigur matar Kingsleys med en sked – ”in i tunneln med maten” – plus en annan udda scen då Consuela berättar om ett ex som ville bevittna hennes mens. Då påminns jag om varför jag inte gillar sådant här halvdrygt dravel. Men gör man det så är den här filmen säkert rena julafton och yippee-ki-yay.

Johan Karlsson