Recension - Bio

Med sin senaste film ”Adoration” fortsätter Atom Egoyan att köra i sina redan uppkörda hjulspår. Filmen handlar om kära gamla teman som teknik, minnen, uppfostran, fördomar och sanning. Filmen handlar om en elev som skriver en skoluppgift om en terroristattack i jagform, och plötsligt orsakar ramaskri på nätet, vilket får honom att ifrågasätta sin egen bakgrund, och hela resten av världen också för den delen.

På samma gång som Egoyan gör det lätt för sig så tar han sig också rikligt med vatten över huvudet genom att belasta filmen snäppet för mycket. Visst är det ständigt intressant, men den enorma mängden innehåll och frågeställningar gör att den känns högtravande och saknar fotfäste på jorden.

”Adortion” kan på många sätt ses som en slags Best Of Atom Egoyan. Alla regissörens kännetecken finns här. Både de tematiska, men också visuella och formmässiga. Filmen panorerar sig i bästa Renoir-anda igenom historien, och händelseförloppet är smakfullt uppbrutet utan att för en sekund förvirra någon. Ändå är detta utan tvivel en av hans svagaste verk, och förhoppningsvis har Egoyan till nästa gång dragit den klassiska lärdomen att ”less is more”.

Kim Ekberg