Recension - Blu-ray/DVD

För ett par år sedan hade jag missnöjet att råka se en fruktansvärt dålig kortfilm som visades på teve. Filmens namn var ”Trekant” och dess blotta existens förstörde min dag. Jag kunde inte förstå hur någon skulle kunna vilja lägga tid och pengar på någonting så kvalitetslöst och överflödigt. Jag stängde av teven och gick och la mig.

För några morgnar sedan så föll någonting ner från mitt brevinkast med en duns. Jag blev lycklig, ty det är inte ofta en sån som jag får post. Handstilen avslöjade att det var min gode redaktör som skickat mig en filmisk surpris för mig att recensera. Jag slet ivrigt upp paketet så att pappersbitar likt ett snöoväder fyllde vår lägenhet. Mitt i dessa yrande pappflingor fann jag ett filmfodral där texten stavade ”Trekant”. Besviket gick jag och la mig i sängen igen.

Nästa dag vaknade jag upp med en känsla av att se filmen för att så snabbt som möjligt få ut den ur huset. Jag satte i skivan i xboxet och började bevittna spektaklet. Samma dv-look på fotografiet som i kortfilmen, till och med samma skådespelare men lite vuxnare. Jag kom att förstå att detta är en slags långfilmsfortsättning på novellfilmen med samma namn. Precis som dess föregångare handlar denna film om en kille (samma kille) som tvingas ha trekant för att tillfredställa sin tjej (samma tjej). Men så plötsligt händer någonting. Killen börjar, iklädd superhjältedräkt och i sällskap med en frisör med lila hår och en gammal kärring, att tänka tillbaka på vad som hänt för några år sedan. Och det han tänker tillbaka på är –OMFG!- kortfilmen igen! Tro det eller ej, men man får se hela jävla kortfilmen en gång till. Där är måttet rågat, och jag stänger av teven och går och lägger mig igen.

Den natten drömmer jag hemska mardrömmar om osmakliga överexponerade bilder, ungdomar i clowndräkter och misslyckade sexakter. Jag drömmer om filmpengar åt helvete och människor i videobutiker som råkar hyra ”Trekant” och får sina liv förstörda. Frisörer med lila hår (och skägg), och kärringar med papiljotter. En hemsk dröm.

Morgonen därpå så hackade jag sönder dvd skivan med en liten köttyxa, sprutade tändvätska på den och eldade upp den. Sedan så packade jag ner kolbitarna i en kista som jag förseglade med ett hänglås och kastade i vattnet. På Mälarens botten vilar denna hemska film än idag, och jag hoppas ingen någonsin råkar hitta den där.

Kim Ekberg