RocknRolla

  • Svensk titel: RocknRolla
  • Originaltitel: RocknRolla

Recension - Blu-ray/DVD

Guy Ritchie är ett regissörsnamn som får många att omedelbart se rött. Men Madonnas gamle man har inte alltid varit utsatt för denna spott och spe. Inte ens jag kan förneka de kvaliteter och vitaliteter som hans gangsterrullar ”Lock Stock and Two smoking Barrels” och ”Snatch” besitter. Det var mycket underhållande filmer med schysst musik och härliga karaktärsgallerier. Med sin senaste ”RockNRolla” försöker han göra ett återtåg till dessa svunna jaktmarker, och med Tom Wilkinson som äregirig maffiaboss bådar det ju onekligen gott. Men redan titeln vittnar dessvärre om att luften gått ur ballongen.

Man kan inte upprepa samma koncept hur länge som helst. Det finns en gräns för hur länge man kan dra slipstenen så att säga. Men inte ens i en värld utan föregångarna hade denna film varit mycket att ha. Allt känns mycket trött, och det som ska vara häftigt har gått och blivit patetisk. Ingenstans står det ett intressant karaktärsgalleri att finna. En massa löjliga gangsters med skägg och solbrillor och snaggat hår, som alla ser likadana ut. Till och med Jason Statham hade känts roligare än det man nu får. Höjdpunkten på förhand, Tom Wilkinson, är sorgligt underutnyttjad och faktiskt till och med tråkig.

Tidigare filmers sofistikerade intignät har bytts ut mot en slaffsig soppa som mynnar ut i ett fattigt antiklimax som inte lär göra en själ glad. Klippningen är billig och ful, ljuddesignen bara fånig. Och så är filmen på tok för lång också. Den här ursäkten till handling hade man lätt klarat av på en halvtimma. En mängd trevliga låtar finns turligen med på soundtracket, exempelvis kreddiga The Sonics, Pretty Things, och den gamle gode Lou Reed finns på plats. Detta tillsammans med ett par lätträknade men underhållande scener räddar filmen från underbetyget. Men detta är inte speciellt stor filmkonst nej.

Kim Ekberg

Kommentarer