Recension - Blu-ray/DVD

Christina Brown är tjejen som har allt och hennes liv går som på räls. Hon har den perfekta pojkvännen och är framgångsrik i sitt jobb som lånerådgivare på en bank. I sin framtid ser hon en befordran, högre lön och eget kontor och livet tycks vara helt perfekt. En dag på banken kommer en gammal dam in och ber om ett lån för att kunna behålla sitt hus men Christina, som tänker på sin kommande befordran, nekar den gamla damen lånet så att hon förlorar sitt hus. Som hämnd förbannar den gamla damen Christina och plötsligt förändras hennes perfekta tillvaro till ett rent helvete.

Som den fantast av skräckgenren som jag är så blev jag entusiastisk över Drag me to hell när kritiker i allehanda dagstidningar beskrev den som ”Den bästa skräckfilmen som nått biograferna på många år”. Det var inte alls vad jag uppfattade den som. Tvärtom blev jag ganska besviken då den inte alls levde upp till mina förväntningar, och tänker att den kritiker som ligger bakom citatet ovan nog inte ser särskilt mycket skräckfilm vare sig på bio eller hemma.

Regissör Sam Raimi har onekligen glimten i ögat och det är lätt att se att han har letat sig tillbaka och låtit sig inspireras utav stämningen och dramatiken i 80-talsskräck som Poltergeist och Huset som gud glömde-filmerna. Tack vare dessa relativt tydliga referenser filmen igenom så blir Drag me to hell ganska så charmig och lockar till skratt vid flera tillfällen. Vill man sitta och bli nostalgisk är filmen utmärkt underhållning. Vill man hoppa högt i soffan, bita på naglarna eller täcka för ögonen med filten så bör man vara väldigt lättskrämd eller helt enkelt välja något annat.

Skådespelarna gör i princip det de ska men det ställs inga höga krav på de medverkande i Drag me to hell. Tyvärr känns inte Justin Long alls rätt i rollen som pojkvännen och det är något som stör åtminstone mig i varje scen som han är med i. Specialeffekterna är inte heller något man tar glädjeskutt över, eller rättare sagt hoppar till av skräck utav. Vill man uppleva 80- och 90-talets skräckfilm på nytt utan att behöva kravla sig upp på vinden och gå igenom gamla VHS-band är Drag me to hell absolut ett bra alternativ. Vill man se en skräckfilm som man faktiskt skrämmer och väcker känslor så skulle jag rekommendera något annat.

Pär-Johan Bengtsson