Recension - Blu-ray/DVD

Ulf Malmros återvänder till Värmland, tillsammans med stora delar av skådespelarensemblen från succéfilmen ”Smala Sussie”. Men vistelsen i sköna Värmeland blir inte långvarig, utan till Stockholm bär det av. Och kameran står aldrig stilla.

Den lilla ortens hjärta, det vill säga bruket, läggs ner och den unge mannen, som fortfarande bor hemma får en chans att bege sig till den jättestora staden och förverkliga sin dröm; att bli fotograf. Till en början kusinen-från-landet, men snabbt som tusan absorberas han av den hippa huvudstadscrowden, överklassen och dess vackra döttrar. Eller rättare sagt dotter, eller rättare sagt Tuva Novotny. Karikatyrerna är många, men det är ju lite Malmros grej; att bre på ordentligt.

Det är lika roligt som alltid. Dialoger på dialekt. Men det smyger sig allt in lite allvar också. Konflikten staden – landet är filmens drivkraft. Kulturkrockarna är många Sålunda originella. Grova generaliseringar, men det finns ändå viss sanning. Motvilligt känner jag igen mig i vissa situationer, Stockholmsinflyttad landsortsgrabb som jag är. Fånigt nog är det väl vad drömmen om Stockholm handlar om; att lyckas; träffa tjej; ta med tjejen hem och visa upp henne; skämmas för sin familj och så vidare. Komma tillbaka till hemstaden och tro att man är något. ”Glöm inte bort var du kommer ifrån”, det summan av kardemumma.

Kläderna i filmen är förbaskat snygga, sådana där som vem som helst blir snygg i. Definition av snygga kläder, typ. Ett samtida kostymdrama. Filmen tog ju hem ett par guldbaggar, och om det fanns en för bästa kostym, då skulle den minsann ha tagit hem den också. Jodå, det vill jag lova.

Del två i vad jag antar blir en Värmlandstrilogi. Malmros går inte under stolen med att det är en självbiografisk liten historia. Men den är tillrättalagd. Dramaturgiserad. Och överdriven. Det blir lite för mycket av en trött bohemisk stockholmsdröm. Lite för ouppnåelig. Men likväl kommer den nog hamna etta på filmtoppen. Jodå, utan tvekan.

Myspysande par och kompisgäng från landsort till storstad kommer att mumsa chips och fnittra, där framför platteven. Medan det skymmer över Sverige. De kommer att njuta av Johannes Brost come back, av Tuva Novotnys skönhet och av Kjell Bergqvist när han är den där folklige ”Kjelle” han nämnde i Stjärnorna på slottet. Och allt till tonerna av sången ”Notes About Freedom” – These are only notes about freedom, I wish you had the time to read them…

Viktor Andersson